Scrabble-ordbok
Er SLUT tillatt i Scrabble?
JA! SLUT är tillåtet i Scrabble och ger dig 7 poäng.
Bokst.
4
Poäng
7
Bokstavpoäng
S1L1U4T1
Scrabble ordböcker
| Ordbok | Namn | Språk | Tillåten |
|---|---|---|---|
| Svenska Akademiens ordlista 14 | SAOL14 | svenska | JA |
Definitioner
Folkets lexikon 
Adjektiv |
||
| slut - som inte längre finns, förbrukad; "skolan är slut för dagen"; "nu får det vara slut med fjäskandet"; "smöret är slut"; "jag är alldeles slut efter cykelturen" | ||
| tillända, upphörande, ända, ändpunkt | ||
Substantiv |
||
| slut - yttersta gräns för något i rum och tid, avslutning; "från början till slut"; "vid årets slut"; "i slutet av veckan"; "i slutet på 1800-talet"; "slut för idag"; "vi lyckades till slut"; "veckoslut"; "krigsslut"; "slut|resultat" | ||
| final, fullbordande, färdig, förliden, stop, till ända, tillända, trött, upphöra, upphörande, uttröttad, ända, ände, ändelse, ändpunkt, över | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Wiktionary 
Substantiv |
||
| slut - där något upphör eller når en gräns; avslutning; "Pengarna tog 'slut'."; "Mjölken är 'slut'."; "Han var alldeles 'slut' av utmattning."; "Är du alldeles 'slut' i huvudet?"; "Vad tyckte du om 'slutet' av filmen /boken, föreställningen etc./?"; "Det här är 'slutet' på stormakten."; "Jag har gjort 'slut' med tjejen." | ||
Adjektiv |
||
| slut - som inte längre finns, som har upphört eller förbrukats | ||
| slut - utan förmåga, förbrukad |
OmegaWiki Dictionary Ω
- SLUT
Yttersta del.
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- slut, i betyd, 'avslutning' vanligt egentl, först på 1700-t. (t. ex. Spegel 1712 osv.), tidigare däremot allmänt i betyd, 'slutledning' (t. ex. Stiernhielm, Kolmodin 1732, jfr nedan) o. i betyd, 'beslut' t. ex. 1636 = da. o. da.-no. slut (i da. sällsynt utom i sammans.), no. slutl, från mlty. slut m., med avljuds-formen mlt}^. slöt n. (o. m.?), beslut (jfr även slott), fhty. sloz n., slutsats, slutledning, mhty. sluz m., slut (ty. schluss m.), till sluta såsom t. ex. ty. löch (se lock) till germ. *lukan, stänga. - Slutet gott, allt(ing) gott, efter ty. ende gut, allés gul; jfr under ända 1. - Ä. nsv. slutmakare, dialektiker, hos Rydelius 1737: 'then store slutmakaren Leibnitz'.
Verb
-
Aktiv
-
Grundformatt sluta
-
Nutidsluter
-
Dåtidslöt
-
Supinumhar|hade slutit
-
Imperativslut!
-
Passiv
-
Grundformatt slutas
-
Nutidsluts / slutes
-
Dåtidslöts
-
Supinumhar|hade slutits
-
Particip
-
Presensslutande
-
Perfekten slutenett slutetden|det|de slutna
Substantiv
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (ett) slut
-
Bestämd form (ent.): slutet
-
Obestämd form (fl.): slut
-
Bestämd form (fl.): sluten
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (ett) sluts
-
Bestämd form (ent.): slutets
-
Obestämd form (fl.): sluts
-
Bestämd form (fl.): slutens
Folkets lexikon 
Verb |
||
| sluta - ta slut, upphöra; "sluta röka"; "sluta skolan"; "undrar när regnet slutar?"; "hon slutade att arbeta som präst" | ||
| sluta - låta avslutas; "hon slutade sitt tal med ett citat från Strindberg" | ||
| avbryta, avsluta, lägg av, lägga av, upphöra | ||
| sluta - stänga; "hon slöt ögonen"; "sluta sig inom sig själv" | ||
| stoppa, stänga | ||
| sluta - komma överens om, göra upp; "sluta ett avtal"; "sluta fred" | ||
| enda, lägg av, upphöra | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Wiktionary 
Verb |
||
| sluta - upphöra, få ett slut; "Programmet 'slutar' klockan åtta."; "Men kan du 'sluta' skrika?"; "Det är svårt att 'sluta' röka."; "Laget 'slutade' på andra plats i ligan."; "En pakt 'slöts' mellan deltagarna." | ||
| sluta - upphöra med handling som utförs just nu | ||
| sluta - upphöra med en vana | ||
| sluta - lämna en (regelbundet utförd) verksamhet som till exempel skola eller anställning | ||
| sluta - få som slutligt resultat i en tävling | ||
| sluta - stänga (om en dörr, lucka eller liknande) | ||
| sluta - förbinda ändarna på en kurva så att kurvan inte längre har början eller slut | ||
| sluta - stadfästa en överenskommelse | ||
| sluta - dra sig tillbaka från socialt liv; bli mer inåtvänd |
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- sluta, y. fsv. sluta st. vb., tillsluta, stänga, 1504 = no. slutta, da. slulle, från mlty. sluten st. vb., även: avsluta, besluta = fhty. sliozan (ty. schliessen), till ie. roten sk(l)n i lat. claudere, till- sluta (se bl. a.
kloster o.sluss ), clāuis, nyckel, clāvus, spik (egentl. att stänga med), grek. klēís, nyckel, kleíō, tillsluter, mkymr. clo, regel, stängsel, fslav. ključĭ, hake, nyckel, litau. kliúti, haka på, osv. — Sluta i betyd, 'draga en slutsats' går, såsom de flesta likartade betyd., ytterst tillbaka på lat. (conclūdere). — Från o. med ä. nsv. även med svag böjning, t. ex. Bib. 1541 slutte, igenslöt, slutade t. ex. 1682; från början av 1700-t. med böjningen växlande efter betyd.; se närmare Lundberg 2:dra avljudskl. s. 29 f. — Härtill germ. *slutila-, nyckel =. ty. schlüssel, tillsluta , såsom det likbetyd, germ. *lukila- (=nyckel ) till germ. *lūkan, stänga (selucka osv.). - Jfrslut, sluten, slott, Schlyter.