Scrabble-ordbok

Er SKOLADE tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

7

Poäng

9

Bokstavpoäng

S1K2O2L1A1D1E1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Verb 1

  • Aktiv
  • Grundform
    att skola
  • Nutid
    skolar
  • Dåtid
    skolade
  • Supinum
    har|hade skolat
  • Imperativ
    skola!
  • Passiv
  • Grundform
    att skolas
  • Nutid
    skolas
  • Dåtid
    skolades
  • Supinum
    har|hade skolats
  • Particip
  • Presens
    skolande
  • Perfekt
    en skolad
    ett skolat
    den|det|de skolade

Verb 2

  • Aktiv
  • Grundform
    att skola
  • Nutid
    skall / ska
  • Dåtid
    skulle
  • Supinum
    har|hade skolat
  • Imperativ
    skola!
  • Passiv
  • Grundform
    att
  • Nutid
  • Dåtid
  • Supinum
    har|hade
  • Particip
  • Presens
    skolande

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) skola
  • Bestämd form (ent.): skolan
  • Obestämd form (fl.): skolor
  • Bestämd form (fl.): skolorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) skolas
  • Bestämd form (ent.): skolans
  • Obestämd form (fl.): skolors
  • Bestämd form (fl.): skolornas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

skola - ställe där man undervisar, läroanstalt; "skolan börjar klockan åtta"; "gå i skolan"; "dagens skola"; "en liten skola"
akademi, college, läroanstalt, plugg
skola - riktning inom konst, vetenskap etc; "bilda skola"
lärosäte, uppfostra

Verb

skola - utbilda, lära; "han skolades om till snickare"
akademi, läroanstalt, lärosäte, utbildningsinstitut
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

skola - institution för utbildning av i synnerhet barn; "I Sverige börjar man 'skolan' vid sju års ålder."; "Min storebror går i 'skola' och säger att det är jättekul. Jag vill också gå i 'skola'!"; "Jag gick i 'skola' hos en kinesisk kung fu-mästare."; "Solen 'skall' gå upp klockan åtta i morgon."; "Jag 'skall' bara klä på mig först."; "Vi 'skulle' just till att äta."; "Om du hade sprungit till bussen, 'skulle' du ha hunnit."; "Man 'ska' inte kasta skräp i naturen!"; "Jag 'ska' gå nu, men vi ses i morgon."; "Jag 'ska' till Island nästa sommar!"; "Han 'ska' vara en stor skald, men jag har aldrig läst något av honom."; "Hon är klassiskt 'skolad'."
måste (om satsen inte innehåller negation)
skola - stilriktning inom konst, litteratur etc.

Verb

skola - komma att
skola - uttryck för att något kunde ske (under vissa förutsättningar)
skola - vara tvungen att
skola - ämna, ha för avsikt att (ofta om förflyttning)
skola - lär, vad som påstås
skola - utbilda, träna
skola - plantera om växt, i synnerhet på plantskola
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • En skola är en plats där elever får utbildning under handledning av lärare. Ordet "skola" kan också betyda läromedel, vanligen i instrumentspel. Med exempelvis "pianoskola" åsyftas således inte i första hand en plats där man lär sig spela piano utan en bok med noter och systematiska pedagogiska anvisningar.

OmegaWiki Dictionary Ω

  • skola
    En institution eller byggnad där barn och ungdomar får utbildning.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. skola, hjälpverb, med slutet o-ljud, utvecklat i trycksvag stavelse, jfr ä. nsv. skåla, den urspr. tryckstarka formen, fsv. skola, skula, skulu (pres. skal, fgutn. även al, jfr dalm. al o. infin. ula; ipf. skulde, skulle; i fsv. = isl. även pres. sal, se nedan; ska, även i fno., plur. sku, kvar ännu hos Bellman, jfr t. ex. Dahlstierna: sko, vilka former uppkommit i svagtonig ställning), vara förpliktad, vara bestämd, skola (enl. andras mening), komma att m. m. = isl. skulu, no. skula, da. skulle (egentl. ipf.-konj.-formen), got., fsax. skulan (skal), fhty. s(c)olan (s(c)al; ty. sollen), ags. sculan (eng. pres. shall), gammalt pret.-presens; egentl.: vara skyldig, besl. med litau. skylù (*skīl-), skìlti, komma i skuld, skelèti, vara skyldig, skůlà, (pänninge)-skuld, fpreuss. skallīsnan ack. plur., plikt, m. m. Övriga anknytningar osäkra: enl. Meringer IF 18: 229 (i anslutning till Grimm) till roten skel, klyva (i skilja osv.): 'jag har sårat el. dödat > är förpliktad till mansbot ;> bör, måste'; enl. andra rotbesl. med lat. sce-lus, brott; se närmare Walde under d. o. - Med avs. på betyd.-utvecklingen: 'vara skyldig (att betala)' ;> 'vara förpliktad, böra' jfr fra. devoir, böra, vara tvungen, skola o. d., av lat. débere (se debet). - I germ. spr. är skola urspr, ett modalt hjälpverb; den futurala betyd, är jämförelsevis ung; redan vid mitten av 1600-t. brukas dock skola i sv. betydligt oftare än varda för att uttrycka tillkommande tid. - Former på s- i st. f. sk- finnes utom i sv., isl. o. ty. även i Ity., höll., fris., skotsk-eng.; möjl. redan urgerm. utveckling; se senast H. Möller NTfF 4 R 8: 67 f. - Jfr skuld, skyld, skylla.
  • 2. skola, ä. nsv. o. sv. dial. ofta skole, jfr A. U. Bååth 1881: 'Skall i skole och har så brådt', fsv. skole m., föreläsning, skola = isl. skoli, da. skole, mlty. schöle, fhty. scuola (ty. schule), ägs. scöl (eng. school); ungef. samtidigt med t. ex. kloster o. munk lånat från vulg.-lat. schöla (med samma slags vokalförlängning som i brev o. dom 1), av lat. schöla, ledighet, vila som kan användas på lärda sysselsättningar, lärd undersökning, föreläsning, skola, kollegium, klass, lån från grek. skholé, vilket, liksom s k erna, är en bildning till roten s(e)gh i grek. ékhö, håller, har (av *seghö; se t. ex. seger). Det grek. ordet betyder egentl, 'vila' (varifrån även betyd, 'tröghet, lättja') o. brukades sedermera även om den vila o. underhållning som filosof-skolorna skänkte; slutligen också om själva lokalen; jfr motsvar. betyd.-utveckling hos grek. dialribé. - De fnord. orden ha närmast lånats från fsax. o. ägs. - Formen på -a i nsv. utgår från oblika kasus av fsv. skole (jfr anda^ ande, h j ärna ~ hjärne osv.); möjl. också påverkan från det lat. ordet. - Skolfux, t. ex. Lucidor (väl i betyd, 'pedant') - da. skolefux, från ty. schul-fuchs, pedantisk lärare; i Sverige dock numera som skämtsam benämning på skollärare i allmänhet. Väl snarast utvecklat ur bruket av ordet fuchs (se fux) om skolgossar (jfr Dalin 1853) o. novischer vid universiteten; enl. andra ombildning av ty. fex, narr (se luri-fax).
  • [skola, sv. dial., sbst. o. vb: stöd, stötta o. d.; se under skorsten.]

Ord Def. Poeng SAOL14