Wordfeud-ordbok

Er ETT tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

3

Poäng

3

Bokstavpoäng

E1T1T1

Definitioner

OmegaWiki Dictionary Ω

  • ETT
    Obestämd artikel för ord av neutrum-kön.
  • ETT
    Det första naturliga talet (1).

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) en
  • Bestämd form (ent.): enen
  • Obestämd form (fl.): enar
  • Bestämd form (fl.): enarna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) ens
  • Bestämd form (ent.): enens
  • Obestämd form (fl.): enars
  • Bestämd form (fl.): enarnas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Annat

en - 1; "det hände bara en gång"
ett, någon
en - man; "det förargar en att höra sådant"

Adverb

en - omkring, cirka; "vi var väl en 5--6 stycken"

Substantiv

en - barrträdet Juniperus communis; "en|bär"; "en|ris"
någon
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

en - ett buskliknande barrträd, latinskt namn Juniperus communis.; "'En', två, tre..."; "'En' mus."; "Det man inte vet skadar 'en' inte."; "Vad kan 'en' göra åt det?"; "Har'u setten' idag?"; "{{etymologi">;honom"
ett, enbuske
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. en, sbst., fsv. en, sannol. analogibildning för *ēne(r) i ēnebær, sv. enelag, motsv. isl. einir, no. eine m., da. ene-, jfr sydsv. dial., da. ener, no. einer m. m., ävensom lty. ênberen, enbär, mhty. eynholz, ty. einberbaum. Då det synes väl djärvt att, såsom skett, antaga, att de tyska orden lånats från nord., måste man väl låta den gamla sammanställningen med lat. jūniperus, en (av *joini- > *jūni-), falla; det senare har f. ö. tolkats på flera andra sätt; se Walde o. Charpentier Glotta 9: 55; jfr det därifrån härstammande genever. — Till avledn. ene n. hör t. ex. enelag.
  • 2. en, adv., framför räkneord: vid pass, efter ty. ein i samma betyd., egentl. neutr. till ein, en, såsom attribut till det följ. uttr.
  • 3. en, räkneord, pron. o. obest, art., fsv. en, æn = isl. einn, da. en got. ains, fsax. én, fhty., ty. ein, ags. án (eng. one, a); av germ. *aina-, av ie. *oi-no- = lat. ūnus (ä. oinos; jfr noll 1), en, grek. dial. oinós (oinḗ f.), etta på tärning, fir. oen, preuss. ains osv.; jfr grek. oĩos, ensam, av *oi-u̯o-, o. sanskr. ēka-, av *oi-ko-. — Härtill: enbett, sbst. o. adv., väl neutr. till fsv. enbetter (uppvisat bl. i betyd. 'envis'), till beta 2, här i betyd.: betsla o. d.; jfr no. einbeite n., till beite, förspänning med betsel, formellt = bete 2. — Endräkt, se -dräkt. — Enstaka, adj. = fsv., isl., till stake; jfr fsv. enstika, motsv. da. (vard.) enstig, till isl. stika, stör, stake (resp. stik, pålar); se enstöring (slutet). Hos Bureus Suml. o. 1600: enstakat m. sg.

Ord Def. Poeng