Wordfeud-ordbok
Er VRED tillatt i Wordfeud?
JA! VRED är tillåtet i Wordfeud och ger dig 6 poäng.
Annonsering
Bokst.
4
Poäng
6
Bokstavpoäng
V3R1E1D1
Definitioner
Folkets lexikon 
Wiktionary 
Substantiv |
||
| vred - ratt eller reglage som kan vridas | ||
Adjektiv |
||
| vred - arg, ilsken och sur |
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- 1. vred (dörr-, tarm-), såsom dialektformerna visa (Hesselman i o. y s. 52) av ett fsv. vrĭdh, avljudsform till
vrida (liksombett tillbita ,grepp tillgripa ,skred tillskrida ,steg tillstiga osv.). - 2. vred, adj., fsv. vrēþer = isl. reiðr, da. vred, fsax. wrêth, även: bekymrad, mlty. wrêt, även: bitter, sur, ags. wráð, även: härsken (eng. wroth), samma ord som fhty. reid(i), krusig; av germ. *wraiþa-, *wraiða-, till
vrida (såsom t. ex.vek tillvika ), alltså egentl.: vriden, förvriden; med avs. på den bildl. betyd. jfrvresig , ävensom t. ex.förryckt, tvär (jfr bl. a. got. þwaírhs, vred, egentl.: vriden),vriden o.vrång . — Den ursprungliga konkreta betyd, ingår i sjön.Vren (av *Vreden) = den fno. älvnamnsstammen Reið-; se förf. Sjön. 1: 727 f. o. jfr undervrång . — Med avs. på betyd, 'härsken' o. 'sur' erinras om sv. dial. vreen (av vriden), halvskäm d, halv-sur, ävensom om detbesl. sv.dial. vristna, börja surna (se undervrist ); holl. wrang, sur, bitter, kärv, till germ. *wringan, vrida (sevrång ), samt andra av Lidén Armen. Stud. s. 105 anförda analogier. — Härtill: vrede, fsv. vrēþe = isl. reiði, da. vrede, mlty. wrêde, jfr ags. wrǽððo (eng. wrath), av germ. *wraiþīn- f., bildat som fsv. glæþi (seglädje ) osv.Den stora vreden , efter 2 Kon. 3: 27: 'Då kom en stor vrede över Israel' (nyaövers.: 'en svår hemsökelse') el. Joh. Uppenb. 6: 17: 'Ty den store hans vredes dagar kommen'. I sammans.:vredes- , ehuruvrede är fem.; genit. sg. vrēdhis dock redan i fsv. jämte sammans, vredhisordh osv.Vredesmod är en ombildning av fsv. vredsmōdh (ännu t. ex. L. Petri), till genit. sg. av adj.vred , alltså egentl.: en vred mans upprörda sinne. — Jfrvredgas . — Ett allmänt fornvästgerm. ord för 'vrede' är torn = ty. zorn; seförtörna .
Adjektiv
-
Positiven vred
-
ett
-
den|det|de vreda
-
Komparativen|ett|den|det|de vredare
-
Superlativär vredast
-
den|det|de vredaste
Verb
-
Aktiv
-
Grundformatt vrida
-
Nutidvrider
-
Dåtidvred
-
Supinumhar|hade vridit
-
Imperativvrid!
-
Passiv
-
Grundformatt vridas
-
Nutidvrids / vrides
-
Dåtidvreds
-
Supinumhar|hade vridits
-
Particip
-
Presensvridande
-
Perfekten vridenett vridetden|det|de vridna
Substantiv
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (ett) vred
-
Bestämd form (ent.): vredet
-
Obestämd form (fl.): vred
-
Bestämd form (fl.): vreden
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (ett) vreds
-
Bestämd form (ent.): vredets
-
Obestämd form (fl.): vreds
-
Bestämd form (fl.): vredens
Folkets lexikon 
Wiktionary 
Verb |
||
| vrida - föra (något) runt sin egen axel eller fast punkt; "Kan du 'vrida' teven lite häråt?"; "Han fick 'vrida' sig för att försöka se vem som ropade efter honom." |
OmegaWiki Dictionary Ω
- vrida
Att ge ett läge genom att förflytta ett föremål runt sin egen axel.
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- vrida, fsv. v ripa = isl. rida, da. vride, fhty. ridan, ägs. wriÖan (eng. writhé); jfr f ra. lånordet rider, skrynkla (se ridå); i avljudsförh. till adj. vred, ägs. ivrced, wréd, krans (eng. wreath), mlty. wrédel, vridkäpp, av germ. *wraip-, *ivraiÖ-9 ävensom isl. riÖill, trästycke till nätbindning, no. riael ds., 110. vriel, vridkäpp, sv. dial. vrele (av *wriÖl-), något hopvridet, isl. riÖnll, klunga, klase, östsv. vridil, knippe av hopvriden halm, m. m., av germ. *wriÖ-; till en ie. rot nrit, vartill bl. a. förts litau. rita, risli, rulla, välta (jfr Liden Ein balt.-slav. Anlautsges. s. 4, Göteb. högsk. årsskr. 1899, IV). Jfr vred l o. under vrensk. - Härtill adj. vriden, förryckt, t. ex. Hagberg 1848, absolut; från utförligare uttryck, såsom o. 1750: 'vriden till förnuftet', P. J. Bergius i brev 1767: 'vriden till sina sinnen', jfr 1804: 'vridna hufvuden', Arnell 1829: 'min hjerna är vriden', ävensom t. ex. 1799: 'Det kan ju vrida på sned den klokaste hjerna'; med samma betyd.-utveckling som i förryckt, dvs. ryckt ur sitt normala tillstånd, ty. verschrobcn, el. (med mildare betyd.) disträ, ytterst: dragen i sjir. Om i annan riktning gående bildl. anv. av besl. ord se under vred, vresig o. vrång. Ett part. pf. ligger också till grund för galen (se d. o.).