Wordfeud-ordbok

Er TENNET tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

6

Poäng

6

Bokstavpoäng

T1E1N1N1E1T1

Definitioner

Substantiv

  • Oräknebart
  • Nominativ
  • Obestämd form (ett) tenn
  • Bestämd form tennet
  • Genitiv
  • Obestämd form (ett) tenns
  • Bestämd form tennets

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

tenn - ett silverglänsande metalliskt grundämne (Sn)

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

tenn - silverglänsande metalliskt grundämne med låg smältpunkt; atomnummer 50, atommassa 119 och symbolen 'Sn'

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • Tenn är ett silvervitt metalliskt grundämne med beteckningen Sn. Den här smidiga silvervita metallen oxiderar inte med syre vilket gör att den används för att skydda andra metaller mot korrosion med en tennbeläggning. Tenn är en av de metaller som är kända av människan sedan antiken, då det mjuka tennet hade stor betydelse med den även mjuka kopparn, då de tillsammans bildar den hårda legeringen brons.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • tenn, sv. dial. även ten, mycket vanligt uttal i ä. nsv., fsv. teen, äldre tin = isl., da., mlty., ägs., eng. = fhty. zin (ty. zinn)\ jfr det finska lånordet tina; i Norden (liksom bly o. stål) mycket gammalt lån från något av de germ. grannfolken. F. ö. etymologiskt dunkelt. Somliga betrakta ordet som inhemskt germ.: enl. Wood Mod. Lang. Notes 15: 329 f. till ett germ. *tina-, strålande, motsv. sanskr. dina-, dag (se under Tyr); i så fall till grundbetyd, kanske att jämföra med bly (som f. ö. stundom har med 'tenn' gemensamma beteckningar) o. även med guld; enl. andra en avljudsform till ten (= got. tains, gren, osv.), varför kunde tala, att tennet, att döma av vissa fornfynd, ofta kom i handeln i form av tunna metallstavar. Snarast är dock ordet lånat från en annan språkfamilj. Huvudfyiid-orten allt sedan feniciernas dagar var i forntiden Cornwallis; lat. stagnum, stannutn (fra. étain; jfr stanniol) har väl keltiskt ursprung (kymr. ystaen osv.). Tenngruvorna i Erzgebirge började först på 11 - 1200-t. att bearbetas. - Ett vida spritt namn på tennet är ital. peltro, spän. o. portug. peltre, ffra. peautre, höll. peauter, ir. péatar (även med s- t. ex. eng. spelter osv., se zink slutet); f. ö. dunkelt. En annan beteckning är det etymologiskt omtvistade grek. kassiteros, redan hos Homerus (att. katti-), sedermera inlånat i sanskr., lat. o. fslav. o. ingående i antikens önamn Kassiteriderna (av omstritt läge); jfr den sv. vetenskapliga termen kas-siterit, tennmalm.

Ord Def. Poeng