Wordfeud-ordbok

Er STORKARS tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

8

Poäng

11

Bokstavpoäng

S1T1O2R1K3A1R1S1

Definitioner

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) stork
  • Bestämd form (ent.): storken
  • Obestämd form (fl.): storkar
  • Bestämd form (fl.): storkarna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) storks
  • Bestämd form (ent.): storkens
  • Obestämd form (fl.): storkars
  • Bestämd form (fl.): storkarnas

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

stork - fågel ur familjen storkfåglar

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • stork, fsv. storker (även -ö-) = isl. storkr, da., mlty. slork, fhty. storah (ty. storch), ägs. store (eng. slork); från germ. spr. lånat i kelt. o. slavo-balt., av germ. *slurka- = ie. *strgo- = grek. törgos, gam, väl egentl.: stark (fågel) el. dyl.; rotbesl. med stark, med samma av-Ijudsstadium som i styrka, storkna. - En lågtysk benämning är adebar (-bär; fhty. odebero) = höll. ooieuaar; va ni. tolkat som 'lyckobringaren*, till germ. "auöa- i fsax. öd, isl. audr, rikedom, osv. (se öde 2) o. bära, el. möjl. avljudsform till jod, barn; jfr Schnitt-ger Storken som livsbringare s. 8. I alla händelser en omskrivning av samma slag som t. ex. de under nalle, spindel l, varg osv. omnämnda: storken hålles (el. hölls) för en helig fågel. I lat. cicönia (jfr hane l, höna); i grek. pelargös, egentl.: den mörkgrå.

Ord Def. Poeng