Wordfeud-ordbok

Er SE tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

2

Poäng

2

Bokstavpoäng

S1E1

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Verb

se - uppfatta med ögonen; titta på, betrakta; "se på film"; "se på fotboll"; "hon fick se en häst"
uppmärksamma
se - titta; "se efter om posten har kommit!"; "se fram emot ("vänta ivrigt på")"
beskåda, betrakta, kika, kolla, observera, skåda, titta
se - uppfatta med förståndet, inse; "där ser du hur det går"; "jag ser saken på ett annat sätt"
inse
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Verb

se - uppfatta med hjälp av synen genom ett eller flera ögon; "Det är för mörkt; jag kan inte 'se' någonting."; "Fast pappan försökte dölja det så gott han kunde, så 'såg' barnet var han gömde godiset."; "Du 'ser', han hade aldrig något med det att göra. Det var bara som han skröt."; "'Ser' du varför du inte kan dividera med noll?"
höra
se - uppfatta, förstå; inse
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

OmegaWiki Dictionary Ω

  • SE
    Att förnimma bilder med ögonen utan att nödvändigtvis koncentrera sig på det.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • se, fsv. se, sea, sia (jfr si 2 o. sia) (ipf. sä, av *sah; senare sägh > nsv. såg, från den grammatiska växelformen plur. sägho) = isl. sjd (av séa), no. sjaa, da. se = got. saihvan (ipf. saliv för Ijud-lagsenligt sah), fsax., fhty. sehan (ty. sehen), ägs. séon (eng. see); av germ. *sehwan, besl. med mir. arsecha (3 pers, sg. pres. konj.), se. Av ytterst omstridd härledning. Allmännast omfattad var för ett par årtionden sedan Aufrechts formellt tilltalande o. ännu av somliga med en viss s}^mpati omfattade sammanställning (KZ 1: 352) med lat. sequi, följa (vartill bl. a. socius, följeslagare = ägs. secg, kamrat, krigare, isl, seggr, poet., man; jfr svit); alltså egentl.: följa med ögonen. Häremot tidigast Wiedeman IF 1: 257, som bl. a. framhåller det konstlade i den antagna betyd.-utvecklingen o. även erinrar om att betyd, 'följa' i germ. spr. kvarlever i fhty. bein-segga, 'pedisequa' (J. Schmidt). Med senare anslutning av åtskilliga forskare, sammanställer han själva ordet med lat. inquam (av *in-squäm), säger, grek. én-nepe (av *ensepe, *ensek%e) ds., litau. sa-kyti, säga (se d. o.), till en ie. rot seklÅ, se, som i grek., lat. o. litau. uppvisar kausativbetyd. 'låta se, visa' > 'säga' (jfr lat. dicere, säga ^ grek. deiknynai, visa, ävensom iy. bemerken, se o. säga). För att grundbetyd, i lat. inquam osv. verkligen är 'säga' talar dock i sin mån parallellroten säg i ir. saigim o. got. in-sakan (se säga). I stort sett torde dock t. v. Wiedemanns uppfattning vara att föredraga framför övriga härledningsförslag. Nyligen har emellertid se av Hirt hos Hirt-Weigand o. i IF 37: 231 tolkats som en avljudsform till ty. schaiien (se skåda), till en ie. rot. sekeu el. sekou. Dessutom ett par ännu ovissare förslag. Litteratur se f. ö. Falk-Torp s. 1538, Hirt IF anf. st. - Jfr schau, si 2, sia, sikt l o. syn. - Se genom fingrarna med, se finger. Ett äldre ex. än det där anförda finnes hos L. Petri Oec. - Se snett på, P. Svart Kr., jfr da. se skcevt til, ty. jn schecl ansehen. - Om andra uttr. för 'se' (ofta med grundbetyd, 'glänsa') se under blick. Allmänt spritt är ie. derk i grek. dérkomai = sanskr. dåre-, även t. ex. i kelt., besl. med got. ga-tarhjan, utmärka. Om lat. videre, se f» grek. eidon, jag såg, se veta. Om ie. roten spek, se, jfr under spektakel o. speja; om germ. sku i liknande betyd, se skåda. - En västgerm. grupp av ord för 'se', stam lök- o. log- representeras av fsax. lökön, ägs. löcian (eng. look), se ~ fhty. luogén, skåda (ty. Ingen); atm. det senare mölj. med Uhlen-bcck Et. wb. d, altind. spr. s. 257 besl. med sanskr. laksaie, iakttager, märker.

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att se
  • Nutid
    ser
  • Dåtid
    såg
  • Supinum
    har|hade sett
  • Imperativ
    se!
  • Passiv
  • Grundform
    att ses
  • Nutid
    ses
  • Dåtid
    sågs
  • Supinum
    har|hade setts
  • Particip
  • Presens
    seende
  • Perfekt
    en sedd
    ett sett
    den|det|de sedda

Ord Def. Poeng