Wordfeud-ordbok
Er RO tillatt i Wordfeud?
JA! RO är tillåtet i Wordfeud och ger dig 3 poäng.
Annonsering
Bokst.
2
Poäng
3
Bokstavpoäng
R1O2
Definitioner
Folkets lexikon 
Wiktionary 
Substantiv |
||
| ro - lugn, stillhet | ||
| oro (motsatspar) | ||
| ro - det att roa sig; det att vara road | ||
Verb |
||
| ro - framföra mindre båt eller liknande med åror | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- 1. ro, höft, t. ex. Gyllenius 1652: roon (best. f.). Enl. Noreen V. spr. 3: 90 väl samma ord som no. rö f., ringformig omslutning, holk, av urnord. *wra(n)hö-, varav w rö- med [-ljudlags-en-] {+ljudlags- en+} ligt bortfall av w före r -f- ö även i östnord, språk, medan t. ex. i genit. w kvarstår före ä, från vilka kasus vrå utgår; egentl.: böjning, krökning; se f. ö. vrå o. vränga. Med avs. på betyd.-utvecklingen jfr i så fall under höft o. i fråga om växlingen rö o. vrå: rota o. ä. da. vraade samt sv. dial. ön o. sv. van. Då emellertid ordet i dess svenska betyd, står isolerat, kunde man med Falk-Torp s. 937 snarare tänka sig, att ordet vore en nybildning till det som plur. uppfattade sv. dial. rör, ljumske (jfr isl. hrårar f. plur., da. dial. r0re; ävensom sv. dial., fsv. ros o. no. r0yr, varjämte sv. dial. res = no. reis-, en i formellt o. etymologiskt avs. dunkel grupp). Men häremot talar i sin tur den bestämda betyd.-skillnaden.
- 2. ro, vila, fsv. rö - isl. rö, da. rö, mlty. röwe, rouwe, fhty. ruowa (ty. ruhe), ägs. röiv, av germ. *röwö-, jämte *ro£wö- i mlty. räwe, fhty. rdwa; jfr grek. eröe, upphörande, vila (av *eröizö). - Härtill: vb roa (sig), till rö i den i ä. sv. o. ä. da. uppträdande sekundära betyd, av 'nöje, tidsfördriv' (egentl.: under vilan), ä. nsv. ro(a) sig, vila sig, ännu t. ex. Swedberg, i ä. nsv. (ofta) o. i vissa dial. roga sig (jfr till ljudutvecklingen under mogen, trogen), fsv. röa(.s), ha rö; jfr m oj a sig. - Rolig, i ä. (n)sv. 'lugn', ännu hos Stagnelius, fsv. röliker, lugn, da. rolig ds. - De många gård- o. villanamnen på -rö, t. ex. Sofiero, An ner o osv., med möts var. i Danmark, äro efterbildningar av ty. -ruhe i t. ex. Karlsruhe. Se Sahlgren Vad skall villan heta? s. 9. - Gotiskan, där möts v. ord ej är uppvisat, har i stället rimis n., besl. med grek. éréma, lugn, vila, sanskr. ramate, vilar o. d., litau. rim//, vara lugn, osv.
- 3. ro, vb, fsv. rö, roa = isl. roa (ipf. rera), da. rö, mlty. råjen, mhty. riiejen, ägs. röwan (eng. row), av ie. roten ere i lat. remus, åra, grek. eréies, roddare, sanskr. arilram, roder, osv. Jfr rodd, roder. - Med avs. på -w- i ägs. röwan jfr ägs. gröwan (- gro), blöwan, blomstra (jfr blomma) m. 11.
Verb
-
Aktiv
-
Grundformatt ro
-
Nutidror
-
Dåtidrodde
-
Supinumhar|hade rott
-
Imperativro!
-
Passiv
-
Grundformatt ros
-
Nutidros
-
Dåtidroddes
-
Supinumhar|hade rotts
-
Particip
-
Presensroende
-
Perfekten roddett rottden|det|de rodda
Substantiv 1
-
Oräknebart
-
Nominativ
-
Obestämd form (en) ro
-
Bestämd form ron
-
Genitiv
-
Obestämd form (en) ros
-
Bestämd form rons
Substantiv 2
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (en) ro
-
Bestämd form (ent.): ron
-
Obestämd form (fl.): ror / ron
-
Bestämd form (fl.): rorna / rona
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (en) ros
-
Bestämd form (ent.): rons
-
Obestämd form (fl.): rors / rons
-
Bestämd form (fl.): rornas / ronas
Substantiv 3
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (en) ro
-
Bestämd form (ent.): rot / roet
-
Obestämd form (fl.): ron / ro
-
Bestämd form (fl.): roen / rona
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (en) ros
-
Bestämd form (ent.): rots / roets
-
Obestämd form (fl.): rons / ros
-
Bestämd form (fl.): roens / ronas