Wordfeud-ordbok

Er MAGARS tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

6

Poäng

9

Bokstavpoäng

M3A1G2A1R1S1

Definitioner

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) mage
  • Bestämd form (ent.): magen
  • Obestämd form (fl.): magar
  • Bestämd form (fl.): magarna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) mages
  • Bestämd form (ent.): magens
  • Obestämd form (fl.): magars
  • Bestämd form (fl.): magarnas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

mage - organ där man smälter maten; "lös i magen"; "på fastande mage"; "jag har ont i magen"; "hård i magen"; "mag|besvär"; "mag|knip"; "mag|influensa"; "han hade mage ("han hade fräckheten") att påstå att det var mitt fel"
buk
mage - buk; "ligga på magen"; "mag|plask"
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

mage - ett organ i bukhålan, under mellangärdet; "Jag har ont i 'magen'."
ventrikel, magsäck, kwid (orsamål)
mage - en hårknut som är uppkammad på huvudet vid sumobrottning
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

OmegaWiki Dictionary Ω

  • mage
    Den lägre delen av överkroppens framsida (eller motsvarande del på ett djur), begränsad uppåt av mellangärdet och nedåt av bäckenet. Innehåller tarmarna.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • mage, fsv. maghi = isl. magi, da. mave, mlty. mage, fhty. mago (ty. magen), ägs, maga (eng. maw), av germ. *magan, jfr fin. lånordet mako (från aekus. sg.); allm. germ., men ej i got. Om grundbetyd., såsom icke är osannolikt, urspr, var '(mag)öppning', hör ordet sannol., med Strachan Bezz. Beitr. 20: 3, nära samman med ir. mèn, mun (av ie. *mekno- el. *mekna), liksom grek. stómakhos, mage, till stóma, mun. Magen har först sent uppfattats som eget organ (C. Pauli Die Körperteile bei den Indogerm.). Ett annat förslag se Flensburg Festskr. t. Sdw. s. 313. - Gemensam indoeur. beteckning saknas. Jfr dock sanskr. udára-, makeon. (h)óderos, litau. vedaras (ävensom grek. (h)ýstros; se hysterisk); om grek. gaster se under kräsen; jfr f. ö. under kved. Got. har (en gång) ett f. ö. isolerat o. oförklarat ord för 'mage', suþn(s).

Ord Def. Poeng