Wordfeud-ordbok

Er KOPP tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

4

Poäng

13

Bokstavpoäng

K3O2P4P4

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

kopp - liten skål (med öra) som man dricker ur; "en kopp kaffe"; "kaffekopp"
bägare, mugg
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

kopp - matkärl, ofta av porslin, avsett att dricka (varmare vätskor) ur; "Vill du ha en 'kopp' kaffe?"

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • En kopp är ett dryckeskärl för varma drycker och är oftast gjord i porslin men även glas, plast och andra material förekommer. En kopp har som regel ett handtag kallat öra som man håller koppen i för att inte bränna sig och (till skillnad från en mugg) ett litet fat, tefat, att ställa koppen på. Två vanliga exempel på koppar är te- och kaffekopp.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • kopp, i betyd, 'dryckeskärl' i ä. nsv. även kupp, t. ex. Rudbeck. Atl. 1689 (jämte kopp i samma arbete), jfr ä. nsv. i betyd.: koppglas, kopphorn Var. rer. 1538 osv. = isl. koppr, kopp, kar, hjälmbuckla, ögonhåla, da. köp, kopp; väl från mlty. köp, kopphorn, huvud - fhty., mhty. köp f, bägare, skål, hjärn-skål, huvud (ty. kopf, huvud), ägs. copp, kopp, jfr cuppe, även: bägare (eng. cup). Av omstritt ursprung. Kanske snarast, såsom flera andra beteckningar för kärl, lånat från romarna = mlat. cuppa, bägare (ital. coppa, fra. coupe), jfr lat. cupa, tunna (se kupa). Dock, enl. somliga (t. ex. Falk.-Torp), ett inhemskt germ. ord, av germ. *kuppa-, av *kufinä-, i avljudsförh. till kupa o. no. kaup, träkanna, o. besl. med germ. *kfi1)a- - ä. nsv. kuf, puckel, sv. dial. kuv, hö-såte, övre delen av ryggen m. m., no. kuv, rund topp, puckel, stack, osv., jfr isl. kiiföttr, rund, kulformig (se under alkuva o. kuva); övriga släktingar se under kobolt o. kubb. - Enl. R. Gutman KZ 44: 136 f. ytterst ett fmskt-ugriskt ord, jfr estn. kopp, skål, osv.; föga sannolikt. - Med avs. på betyd.-utvecklingen 'skål' >> 'huvud' jfr t. ex. lat. testa, skål > fra. tete, huvud (se téte-å-téte), isl. hverr, kittel, hverna, skål, gryta ~ got. hvairnei, huvudskål, o. se under huvud. - Till kopp i betyd, 'koppglas' o. d. hör vb. koppa = no. = mlty. koppen osv. -^ För 'kopp' brukas under 1700-t. ofta tass, t. ex. Hallman: 'en tass chokolade', av fra. tasse (av arab. urspr.). - Jfr under spillt u m.

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att koppa
  • Nutid
    koppar
  • Dåtid
    koppade
  • Supinum
    har|hade koppat
  • Imperativ
    koppa!
  • Passiv
  • Grundform
    att koppas
  • Nutid
    koppas
  • Dåtid
    koppades
  • Supinum
    har|hade koppats
  • Particip
  • Presens
    koppande
  • Perfekt
    en koppad
    ett koppat
    den|det|de koppade

Substantiv 1

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) koppa
  • Bestämd form (ent.): koppan
  • Obestämd form (fl.): koppor
  • Bestämd form (fl.): kopporna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) koppas
  • Bestämd form (ent.): koppans
  • Obestämd form (fl.): koppors
  • Bestämd form (fl.): koppornas

Substantiv 2

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) kopp
  • Bestämd form (ent.): koppen
  • Obestämd form (fl.): koppar
  • Bestämd form (fl.): kopparna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) kopps
  • Bestämd form (ent.): koppens
  • Obestämd form (fl.): koppars
  • Bestämd form (fl.): kopparnas

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

koppa - den grekiska bokstaven Ϟ (gemen: ϟ)
koppa - vätskefylld blåsa i huden

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • Koppa är en grekisk bokstav som i modern grekiska endast används för att beteckna tal med det joniska talbeteckningssystemet, exempelvis vid datering av legala dokument. Koppa har talvärdet 90. Bokstaven ingick i tidiga former av det grekiska alfabetet men hade försvunnit när alfabetet standardiserades i början av 400-talet f. Kr.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • koppa, vb, se föreg, (slutet).

Ord Def. Poeng