Wordfeud-ordbok

Er JACK tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

4

Poäng

19

Bokstavpoäng

J7A1C8K3

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

jack - koppling (för telefon)
jack - fördjupning efter ett slag med ett skarpt föremål

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

jack - hack
jack - uttag, t.ex. i vägg (för t.ex. telefon, el, kabeltv) eller från en apparat
jack - öga
Jack - ett mansnamn

Substantiv 1

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) jacka
  • Bestämd form (ent.): jackan
  • Obestämd form (fl.): jackor
  • Bestämd form (fl.): jackorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) jackas
  • Bestämd form (ent.): jackans
  • Obestämd form (fl.): jackors
  • Bestämd form (fl.): jackornas

Substantiv 2

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) jack
  • Bestämd form (ent.): jacket
  • Obestämd form (fl.): jack
  • Bestämd form (fl.): jacken
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) jacks
  • Bestämd form (ent.): jackets
  • Obestämd form (fl.): jacks
  • Bestämd form (fl.): jackens

Substantiv 3

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) jack
  • Bestämd form (ent.): jacket / jacken
  • Obestämd form (fl.): jack / jackar
  • Bestämd form (fl.): jacken / jackarna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) jacks
  • Bestämd form (ent.): jackets / jackens
  • Obestämd form (fl.): jacks / jackars
  • Bestämd form (fl.): jackens / jackarnas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

jacka - ytterplagg som är kortare än en rock; "skinnjacka"; "dräktjacka"
ytterjacka
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

jacka - ytterplagg för bålen (mage, rygg, bröstkorg), oftast av ett lite grövre tyg; "Ta på dig 'jackan' så går vi ut."

Verb

jacka - (+ ur) dra ur telefonens jack

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • Jacka är ett slags klädesplagg, oftast ett ytterplagg. Jackan bärs på överkroppen, och består av bakstycke, öppet framstycke samt ärmar, ofta har den fickor. Jackan kan också ha kapuschong.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • jacka, 1546, 1563, Lex. Linc. 1640; dessutom bl. a. i Brunkebergsvisan (Medeltidsdikter s. 417) = y. fno. jakka (1410), da. jakke, från mlty. jacke = ty., av fra. jaque, förr även: pansartröja, soldatrock (eng. jack) = ital. giaco, span. jaco; enl. somliga från mansnamnet Jacques; enl. andra av arab. el. turk. urspr. Med avs. på j-ljudet för fra. j jfr just, adv.

Ord Def. Poeng