Wordfeud-ordbok

Er ID tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

2

Poäng

2

Bokstavpoäng

I1D1

Definitioner

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

id - en fiskart med vetenskapligt namn Leuciscus idus, i familjen karpfiskar (Cyprinidae); individ av arten id

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. id, fisken Leuciscus idus, t. ex. Wivallius, Lucidor = no. (även idmort); ett blott nordiskt fisknamn (i södra Sv.: ort), som dock har en släkting i ty. aitel, Leuciscus cephalus el. latifrons (i Sv. stundom kallad färna); fra. o. eng. ide utgå från det av Linné skapade lat. artnamnet idus. Till den ie. roten (e)idh, aidh, glänsa, brinna, i grek. itharós klar ~ grek. aíthōn, glödande, strålande, osv. (jfr idel o. gnista slutet); alltså med samma grundbetyd. som braxen, löja m. fl. snarlika fiskar; jfr även under ruda o. sarv. Se förf. Etym. Bemerk. s. X, Språkv. sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s. 98. 2. id, trägen verksamhet, flit, fsv. īdh = isl. ið no., da. id; ett blott nord. ord, väl till ie. roten i, gå; alltså egentl.: gående, jfr sanskr. ití- o. lat. itio ds. Jfr idas, idka, idog; ävensom de rotbesl. ed l o. ån, som utgå från andra ie. ord för 'gång'. — Ordet synes ha varit oavbrutet i bruk från fornsvensk tid fram till slutet av 1700-t., väl dock väsentligen använt i poesi. Först i Westes ordbok 1807 betecknas det som ett förr gängse ord. Sedermera på litterär väg ånyo upplivat.

Substantiv 1

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) id
  • Bestämd form (ent.): iden
  • Obestämd form (fl.): idar
  • Bestämd form (fl.): idarna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) ids
  • Bestämd form (ent.): idens
  • Obestämd form (fl.): idars
  • Bestämd form (fl.): idarnas

Substantiv 2

  • Oräknebart
  • Nominativ
  • Obestämd form (en) id
  • Bestämd form idet / iden
  • Genitiv
  • Obestämd form (en) ids
  • Bestämd form idets / idens

Substantiv 3

  • Oräknebart
  • Nominativ
  • Obestämd form (en) id
  • Bestämd form iden
  • Genitiv
  • Obestämd form (en) ids
  • Bestämd form idens

Ord Def. Poeng