Wordfeud-ordbok

Er DOCKADE tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

7

Poäng

17

Bokstavpoäng

D1O2C8K3A1D1E1

Definitioner

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att docka
  • Nutid
    dockar
  • Dåtid
    dockade
  • Supinum
    har|hade dockat
  • Imperativ
    docka!
  • Passiv
  • Grundform
    att dockas
  • Nutid
    dockas
  • Dåtid
    dockades
  • Supinum
    har|hade dockats
  • Particip
  • Presens
    dockande
  • Perfekt
    en dockad
    ett dockat
    den|det|de dockade

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) docka
  • Bestämd form (ent.): dockan
  • Obestämd form (fl.): dockor
  • Bestämd form (fl.): dockorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) dockas
  • Bestämd form (ent.): dockans
  • Obestämd form (fl.): dockors
  • Bestämd form (fl.): dockornas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

docka - leksak som ser ut som en människa; skyltfigur; "leka med dockor"; "dock|teater"; "skyltdocka"
docka - anordning för att lyfta fartyg ur vattnet vid reparation; "flytdocka"; "torrdocka"

Verb

docka - ta in i docka

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

docka - leksak som efterliknar en människa; "Han önskade sig en 'docka' i julklapp."; "'Dockor' användes förr till fartygsbygge."; "Rymdraketen lyckades 'docka' med rymdstationen."; "Jag blev tvungen att 'docka' grejerna; det var snutar överallt."
torrdocka, flytdocka
docka - verktyg eller annat som efterliknar en människa
docka - anläggning för underhåll av fartyg

Verb

docka - utföra en dockning
docka - lägga in fartyg i docka
docka - lägga undan; gömma; lagra
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. docka, leksak, tråddocka m. m., fsv. dokka, -u-, leksaksdocka, även = flicka (kära dokka) = isl. dokka, da. dukke, mlty. docke (ty. =) osv.; väl urspr. en barnspr. tillhörande kort- el. smeknamnsform; jfr germ. stammen dot(t) i samma betyd.: sv. dial. dotta, liten flicka, da. dial. dot, trådbunt, osv., ävensom under puppa. En likartad bildning är slav. čača, leksak. I de nordiska spr. möjl. lån från lty.
  • 2. docka, skepps-, Rosenfeldt 1698, jämte da. dokke från lty. docke, jfr holl. dok, eng. dock; av oviss härledning.

Ord Def. Poeng