Scrabble-ordbok

Er VISKAS tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

6

Poäng

9

Bokstavpoäng

V3I1S1K2A1S1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att viska
  • Nutid
    viskar
  • Dåtid
    viskade
  • Supinum
    har|hade viskat
  • Imperativ
    viska!
  • Passiv
  • Grundform
    att viskas
  • Nutid
    viskas
  • Dåtid
    viskades
  • Supinum
    har|hade viskats
  • Particip
  • Presens
    viskande
  • Perfekt
    en viskad
    ett viskat
    den|det|de viskade

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) viska
  • Bestämd form (ent.): viskan
  • Obestämd form (fl.): viskor
  • Bestämd form (fl.): viskorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) viskas
  • Bestämd form (ent.): viskans
  • Obestämd form (fl.): viskors
  • Bestämd form (fl.): viskornas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Verb

viska - tala tyst (utan att stämbanden vibrerar); "det viskas om att han ska gifta sig"

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Verb

viska - tala mycket tyst, med syfte att endast den som tilltalas ska kunna höra

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • Att viska innebär att tala tyst och väsande så att bara den/de man talar till ska höra. Ordet viska fanns redan i fornsvenskan och är sannolikt från början ljudhärmande.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. viska (halm-, skur- o. d.), t. ex. o. 1670, en ombildning efter verbet el. utvidgning av fsv. visk = isl., da. = mlty. wisch, fhty. wisc (ty. wisch); i regel mask., i isl. (o. möjl. fsv.) fem.; av germ. *wiska-, *wiskö (varifrån enl. somliga finska lånordet vihko, bunt); härav även enl. Liebermann det ägs. *wisc, vidja att fläta med, som förutsattes för ägs. fald weoxian (av *wis-cian), fläta en fålla av vidjor, ävensom (enl. Braune ZfromPhil. 18: 529, Po-gatscher Engl. Stud. 27: 274) den ffra. avledningen guischet (fra. guichet, eng. wickct), grind (egentl, av flätverk). Med Liden IF 18: 495 sannol. en av-ljudsform till sanskr. véskds, snara att fläta med; till en ie. rot uis, vinda, vrida, fläta, varav väl även utvidgningen uisp i visp, vispa. Om lat. virga också hör hit (i så fall av *uizgä), såsom ofta antages, är ovisst; jfr Persson Indog. Wortf. s. 327 n. 1. Jfr även under vis. - Härtill vb. viska, avdamma el. avtorka med viska = fsv. = da. viske, mlty., mhty., ty. wischen, ägs. weoxian. Mhty., ty. wischen betyder även 'hastigt röra sig bort' (jfr även ty. entwischen); möjl. sekundärt av den förra betyd.; kanske dock i denna anv. att ställa till litau. vizgu, darrar, osv., som kunde föras till samma rot, om man utgår från betyd, av slingrande rörelse el. dyl. (jfr Persson Indog. Wortf. s. 327 n. 2 samt under veva 1); men också kan tänkas ha ett av roten uis, vrida, fläta, oberoende ursprung (se under visp 2 o. Veselången, Viskan). Hit höra även sv. dial. viska, kasta, slänga, no.: ränna omkring, vartill fsv. natviskia, flädermus (se nattblacka under n att). Om likartade betyd.-växlingar se f. ö. under vippa l o. veva l o. jfr nedan eng. whisk, avtorka, röra sig hastigt. - En växelform med germ. hw- är ä. da. hviske, stryka med svansen, löpa, varav eng. whisk, röra sig hastigt, avtorka. Motsvarande växelformer på w- o. hw-förekomma även vid viska l, visp 2, vippa 1.
  • 2. viska, (av)damma, (av)torka, se föreg, slutet.
  • 3. viska, tala tyst o. d., fsv. hviska = da. hviske, med r-avledn.: isl. hviskra, no. kviskra, ä. nsv. hviskra, o. med /-avledn. dalm. *hviskla; av en Ijudhär-mande rot hwis, vartill även vissla, o. mlty. wispelen, viska, fhty. hwispalön (ty. wispelri), ägs. hwisprian, mumla (eng. whisper, viska); om bildningarna hava tillräckligt hög ålder, av ie. *knis~. Jfr väsa. - Likartade bildningar äro no. tiska, viska, o. ä. ty. zispern ds.; se tissla.

Ord Def. Poeng SAOL14