Scrabble-ordbok

Er VISASTE tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

7

Poäng

9

Bokstavpoäng

V3I1S1A1S1T1E1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Adjektiv

  • Positiv
    en vis
  • ett vist
  • den|det|de visa
  • Komparativ
    en|ett|den|det|de visare
  • Superlativ
    är visast
  • den|det|de visaste

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (ett) vis
  • Bestämd form (ent.): viset
  • Obestämd form (fl.): vis
  • Bestämd form (fl.): visen
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (ett) vis
  • Bestämd form (ent.): visets
  • Obestämd form (fl.): vis
  • Bestämd form (fl.): visens

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Adjektiv

vis - klok; "vis av skadan"
förståndig, insiktsfull, intelligent, klok, smart

Substantiv

vis - sätt; "på liknande vis"; "på skånskt vis"; "på så vis ("jaså")"; "på sätt och vis (har du rätt) ("i vissa avseenden (har du rätt)")"
intelligent
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

vis - sätt; "Om jag vore i din situation skulle jag fråga en 'vis' man om råd."; "Gösta gör saker på sitt eget 'vis'."
klok, insiktsfull, klarsynt, erfaren, lärd, kunnig, förståndig, förnuftig, vettig, vislig

Adjektiv

vis - insiktsfull om frågor som rör livet; som besitter visdom
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. vis, sbst., fsv. vis f. (o. n.?), vis, sätt = isl. vis (i QÖra vis), da. vis, motsv. fsax. wisa, mlty. wis(e), fhty. wis(a) (ty. weisc), ägs. wis(e) (eng. urise), av germ. *wisa- n., *wlsö(n) f. = ie. *ald-to-, *md-tä- (*ueid-); till roten ueid, se, alltså väl egentl, 'utseende', varav 'beskaffenhet o. d.' Se följ. -vis o. visa 1. - Från germ. spr.: fra. guise, vis, sed, sätt (jfr t. ex. fra. guimpe ~ vimpel), vartill dégniser, förvända, vanställa, förkläda.
  • 2. vis, adj., fsv. vis, kunnig, vis; bekant med .=- isl. viss, da. vis, got. -weis, kunnig, fsax., fhty. wis (ty. weis[é\), ägs. wis (eng. wise), av germ. *wisa- (varav finska lånordet viisas) = ie. *md-to-, part. pf. pass. till roten ueid, se (i lat. videre osv., se veta), motsv. lat. visiis, sedd; formellt nästan identiskt med vis; sbst.; el. möjl. av ie. *ueid-so-, avledning av s-stammen i sanskr. vedas, kännedom, liksom t. ex. ljus: sanskr. rocas (jfr t. ex. v. der Osten-Säcken IF 34: 252). Biform (med kort rotvokal): viss. Urspr, likbetydande parallellbildning: vitter. Avledn.: vb. visa (se d. o.). - Den gamla betyd, 'som vet, kunnig, klok' har i de nyare spr. undanträngts av den specialiserade 'mycket kunnig o.erfaren'. Förb. fsv. varpa vis, isl. verda viss (med genit. m. m.), få veta, erfara, kvarlever i norrl. dial. *varda vis, bliva varse. - Hit hör sammans, envis, Schroderus Com. 1640; hos t. ex. Swedberg 1719 i betyd, 'ensam vis'; jfr de likbetyd, ä. nsv. ensint, ä. nsv. o. sv. dial. enveten 1647 osv. (till veta), ä. nsv. envetig, fsv. enthrär, enthrceiter, cnthrceltin (se trå 2), *enharper i fsv. enhcerdhe, envishet (jfr bohusl. enaln, envis, med s. k. tjockt l, o. isl. einarör, enkel). Om en- se enträgen under trägen. - Frågvis, Hels. 1587: 'Fråghewijs, Sciolus, nasu-tulus'; möjl. nybildning i anslutning till näsvis; i alla händelser naturligtvis ej, såsom förr antagits (av Wetterstedt), egentl, om person som önskar bli vis genom frågor. I da. i stället fritte-syg, i ty. fragestichtig m. m. - Rättvis, motsv. i fsv., isl. o. da. - Visdomständer, Egr. Lundgren 1841, rnotsv. i da., ty., eng. o. fra., efter likbetydande grek. söphronisteres, till soph-rön, vis (av stammen soph- i filosofi, Sofia). — Ett allmänt germ. ord för 'vis' (dock ej i östnord.) är *frōða- = isl. fróðr, no. frod, got. frôþs, fsax., ags. fród, fhty. fruot; jfr litau. prõtas, förstånd; i avljudsförh. till got. fraþjan, förstå; enl. somliga även till lat. interpres (genit. -pretis), tolk m. m., dock osäkert.
  • 3. vis, avledn.-ändelse till adverb, jfr (det inhemska) ä. fsv. aþruvīs, annorlunda = isl. oðruvís, väl urgammal ackus. sg. (ie. -ām > nord. -o, -u i inljud) till fsv. vīs f., men f. ö. i regel beroende på efterbildning av lty. adverb på -wîs(e) o. ty. på -weise (se vis 1); jfr t. ex. korsvis, redan i y. fsv., väl efter mlty. krûze-wîse, el. lyckligtvis, möjligtvis, naturligtvis efter ty. begreiflicher-, möglicher-, natürlicherweise, i sv. i dylika fall med neutralt t i anslutning till det numera neutrala vis. I nsv. dels till subst., vanl. betecknande kvantiteter, där uttr. på -vis ha distributiv betyd., t. ex. aln-, dussin-, massvis, stundom med i, t. ex. i tusenvis (snarast efter liknande uttr. på -tal); ganska ofta även till vbalabstr., där -vis har den mera egentliga betyd, 'i form av, medelst', t. ex. anfalls-, jämförelse-, styck(e)vis (förr även styckes-); o. dels till adj., t. ex. blindvis (jfr ty. blinderweise), ömsevis o., vanligast, till adj. på -igt el. -ligt (ex. se ovan); till verb däremot blott i strövis. Se närmare Tamm Om ändelser hos adverb s. 37 f.

Ord Def. Poeng SAOL14