Scrabble-ordbok

Er VART tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

4

Poäng

6

Bokstavpoäng

V3A1R1T1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Adverb

vart - till vilket ställe?; "vart ska du åka?"
varthän

Verb

vart - blev; "han vart rasande"
var, varthän
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

vart - (oböjligt) i uttryck; "'Vart' är vi på väg?"; "'Vart' bor du?"; "Någon 'vart'."; "Ingen 'vart'."
varthän, vars (norrländska), vars (norrländska)

Adverb

vart - mot eller till vilken plats
vart - /dialektalt var, på vilken plats
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. vart i ingen, någon vart, fsv. nokon vart, jfr fsv. annan vart, gen-, mitt emot, ovan-, ovantill, norpan-, åt norr m. fl. = isl. -vart i gagnvart, mitt emot; egentl, neutr. till ett adj. fsv. -värper (jfr adv. nipanvarpa, nedtill) = isl. -varor ~ isl. -verör i isl. ondverdr, motvänd, osv.; se f. ö. a n tv ar d a, varda o. jfr Tamm Om and. hos adv. s. 35 f. Sannol. dock atm. påverkat av det till stammen etymol. identiska Ity. wart neutr. (med -t av -d i slutljud), som ingår i de i sjömansspr. vanliga uttr. lov-, nord-, ostvart osv.; se f. ö. invärtes, vedervärdig. Jfr ä. nsv. ingen war t (mit}', wort el. möjl. inhemsk form) o. någon wärt (t. ex. Asteropherus Tisbe; jfr in-, Utvärtes).
  • 2. vart, adv., fsv. hvart, vart, dit - isl. hvart, hvert, ä. da. hvart, hvort (i nda. i stället hvorhen); av adv. hvar (- var 2) - ät (= prepos. åt); jfr till bildningen hit o. dit. - I isl. även uttryckt med adv. hvar, liksom [-stundom också i da. hvor.

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att varda
  • Nutid
    varder
  • Dåtid
    varde
  • Supinum
    har|hade vart
  • Imperativ
    varda!
  • Passiv
  • Grundform
    att
  • Nutid
  • Dåtid
  • Supinum
    har|hade
  • Particip
  • Presens
    vardande
  • Perfekt
    en vorden
    ett vordet
    den|det|de vordna

Substantiv

  • Oräknebart
  • Nominativ
  • Obestämd form (ett) var
  • Bestämd form varet
  • Genitiv
  • Obestämd form (ett) vars
  • Bestämd form varets

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Verb

varda - bli; i framtiden komma att vara något; "{{grammatik">*Endast preteritumformen vart är någorlunda vanligt i tal i många dialekter. Den formen lånas då till verbet bli (i stället för den vanliga preteritumformen, blev). Därför används denna form mycket mer än övriga former av verbet varda."

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • varda, fsv. varþa (väl med -a- av -æ- mellan w o. r, i svagtonig ställning, jfr kvarn, vara 1), værþa, bliva, komma att, måste, råka ut (för) m. m. = isl. verða, da. (arkais.) vorde, got. wairþan, fsax. werthan, fhty. werdan (ty. werden), ags. weorðan; till ie. roten uert i lat. verto, vänder, vrider (pass. verti, bliva; jfr pervers, revers), san skr. vártaté, vänder sig m. m., med motsvar. o. släktingar i grek., kelt. o. slavo-balt. språk. Ordet betyder alltså egentl, 'vända'; med samma utveckling till 'bliva' som i eng. turn. Den äldre betyd, kvarlever i germ. adj. *werþ-, *werð-, vänd, riktad; se antvarda, invärtes, vart 1. Jfr isl. Urðr, en ödesgudinna, varom under norna o. öde, sbst. — I nsv. blott i högtidlig stil i betyd, 'bliva' (utom värd. i ipf. vart). I betyd, 'skola' brukas redan vid mitten av 1600 skola betydligt oftare än varda. I den gamla fsv. anv. i betyd, 'vara nödsakad att, skola, måste' kvarlever ordet (åtm.) i norrl. dial., t. ex. 'vi varder nu sluta den här gången'. — En fortsättning av part. pf. vurdhin föreligger i vulen (sydsv. dial. vuren). Om sv. dial. vale i tvi vale osv., av varde, se under trå slutet.

Ord Def. Poeng SAOL14