Scrabble-ordbok

Er VARADE tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

6

Poäng

8

Bokstavpoäng

V3A1R1A1D1E1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Verb 1

  • Aktiv
  • Grundform
    att vara
  • Nutid
    är
  • Dåtid
    var
  • Supinum
    har|hade varit
  • Imperativ
    !
  • Passiv
  • Grundform
    att varas
  • Nutid
  • Dåtid
    vars
  • Supinum
    har|hade varits
  • Particip
  • Presens
    varande

Verb 2

  • Aktiv
  • Grundform
    att vara
  • Nutid
    varar
  • Dåtid
    varade
  • Supinum
    har|hade varat
  • Imperativ
    vara!
  • Passiv
  • Grundform
    att varas
  • Nutid
    varas
  • Dåtid
    varades
  • Supinum
    har|hade varats
  • Particip
  • Presens
    varande

Substantiv 1

  • Oräknebart
  • Nominativ
  • Obestämd form (ett) vara
  • Bestämd form varat
  • Genitiv
  • Obestämd form (ett) varas
  • Bestämd form varats

Substantiv 2

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (ett) vara
  • Bestämd form (ent.): varan
  • Obestämd form (fl.): varor
  • Bestämd form (fl.): varorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (ett) varas
  • Bestämd form (ent.): varans
  • Obestämd form (fl.): varors
  • Bestämd form (fl.): varornas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

vara - det som köps och säljs; artikel; "svenska varor"; "varor och tjänster"; "köttvara"; "varu|smuggling"; "handelsvara"
produkt

Verb

vara - räcka, hålla på; "strejken varade (i) tio dagar"
vara - befinna sig, finnas; "jag har varit i Finland"
finnas, produkt
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

Vara - en tätort i Västergötland
vara - att |vara, existera, existens; "Företaget köper in hundra 'varor' varje måndag."; "Det gäller att ta 'vara' på den tid man har tillsammans."; "Ta 'vara' på dig!"; "Tre i kvadrat 'är' nio."; "Karl den tolfte 'var' kung av Sverige."; "Bollen 'är' rund."; "Jag 'var' försenad."; "'Vore' jag där skulle jag må bättre."; "Han 'var' född svensk."; "Jag 'är' hemma."; "Var 'är' cykeln? - Den 'är' i skjulet."; "Festen 'var' ju i fredags kväll!"; "Fildelningens 'vara' eller icke 'vara' har debatterats länge."; "Att 'vara' eller inte 'vara', det är frågan. -William Shakespeare, Hamlet"; "Hur länge ska det här 'vara'?! Jag tror jag får migrän!"; "Såret 'varade'."
fortfara
vara - ting som köps och säljs
vara - vård, förvar

Verb

vara - ett ord som tillskriver subjektet en identitet eller egenskap
vara - för att tillsammans med perfektparticip bilda passiv verbform
vara - uppta plats i rummet eller tiden; befinna sig
vara - existera, finnas
vara - ha en speciell roll i en lek, t.ex. vara den som letar i kurragömma
vara - fortsätta verka, hålla i sig
vara - utsöndra var
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. vara, hjälpverb, fsv. vara av væra (som varpa av værþa m. fi.; dock ej fullt säkert), ipf. var, plur. väro (= ä. nsv. våro) = fgutn., isl. vera, äldre vesa, da. vaire, got. wisan, vara, förbliva, fsax., ägs., fhty. wesan (ty. ipf. war, part. gewcsen), av germ. *wesan, i vissa former -z-, varav -Ä- > -r-, till ieur. roten ues, vistas, vara, i sanskr. vasall, kvarbliver, bor, m. m., varom f. ö. under vist samt vara 2, väsen. - Om det icke besl. pres. är se d. o. 1. - Vara bättre än sitt rykte, kanske ytterst från ett liknande svar av Figaro i Figaros bröllop (1784) av Beaumarchais. I Schillers Maria Stuart III. 4 (1800) säger Maria till drottning Elisabeth: 'Das Aergste weiss die Welt von mir, und ich / Kann sagen, ich bin besser, als mein Ruf. - Vara i sjunde himmeln, motsvar. i da., ty., eng., fra. m. m., i anslutning till den gamla judiska föreställningen om de sju planethimlarna, även omnämnda i Koranen (så antages där ängeln Gabriel ha fört ned denna bok från den sjunde himlen). - Eng. o. fra. ha även 'tredje'; t. ex. fra. étre ravi au troisiéme del, efter bibeln, 2 Kor. 2: 12 (Vulgata: raplam . . usque ad tertium c&lum). - Vare sig (~ eller), konjunkt., egentl. 3 p. sg. pres. konj. av vara. Förr i stället ofta antingen (~ eller), t. ex. Bib. 1541 o. in på 1800-t. - Varelse, se d. o.
  • 2. vara, fortvara = fsv. = da. vare; från mlty. warenta.v fsax.»;ardn,av germ. *wazön; i avljudsförh. till germ. *wezön-= fsav. werön, fhty. werén (ty. währen); till germ. *wesan = vara 1. - Härtill: varaktig, fsv. varaklogher, från mlty. waraflich; se f. ö. -akt i g.
  • 3. vara, sbst., i taga sig till vara (= fsv. laka sigh til vara, även taka vara, jfr gamla bibelövers, taga sig wara), taga vara på (= fsv. taka vara), fsv. vara (bl. uppvisat i oblik kasus, särsk. i uttr. taka vara), vilket i t. ex. halda vara kan vara inhemskt, till ett fsv. *vari m., akt, vård = isl. vari, försiktighet, men som i uttr. taka vara väl jämte da. låge vare paa, låge sig i vare bildats efter rnlty. ware namen; motsv. fsax., fhty. wara f., uppmärksamhet, ägs. waru, försiktighet, omsorg; samtliga bildningar till germ. adj. ''wara- (i var, vaksam, jfr varse). - Härtill germ. vb. *warön = fsv. vara, taga vara pä, påminna (om), varna, sv. dial.: bl. a. varna, isl.: göra uppmärksam, varna, da. vare sig, taga sig i akt (advare, varna, m. m.), fsax. warön, mlty. warcn (i lånorden [-bevara,-] {+be- vara,+} förvara), mhty. warn, akta på (ty. wahrcn), ägs. warian, bevara; o. germ. * w ar en = isl. vara (ipf. varda), opers., ana, vänta. - Jfr varsel-, var-ger in g o. under var nagel o. vårdtecken.
  • 4. vara (handels-), förr stundom skrivet hvarå (med oetymologiskt h) Holm Nya Sv. 1702 = fsv., isl. vara = da. vare, mlty. ware, mhty. war (ty. ware), ägs. wara (eng. ware); jfr [-finska-] {+fin- ska+} lånordet wara, förråd; av [-omtvistat-] {+om- tvistat+} ursprung. Ordet kan betyda 'värdesak' o. vara besl. med fhty. wérd, som sbst. bl. a. 'dyrbar vara' (- sv. adj. värd), o. sanskr. vara*, dyrbar(het); el. 'vad man har i sitt beskydd' (jfr isl. varningr o. varnadr i samma betyd., till vara 3); el., med tanke på den i äldre tider ytterst vanliga betyd, 'pälsvara', (med Wadstein ZfdPh 28: 529) höra till grek. elros, ull, ären, får, lat. vervéx, gumse, osv., samtliga till en rot *uer- (osv.). - Sammans.-formen var u- i varulage.r osv. beror på ordets urspr, korta rotstavelse (vokalbalans) ss. i F al u (n), furu-, ga t u-, ladu-, stugu-, vattu- (äldre wata-) osv. vid sidan av gif t o-, kyrko-, lär o- osv.
  • 5. Vara, ortn., av fsv. vara, (sandig) strand, sv. dial. varan best. f., strandbygden; jfr ägs. w ar oö, wearö, strand, fhty. werid, wärld, ö (ty. werder); väl till värja i betyd, 'omgiva'. Besl. äro t. ex. isl. ver n. (gen. pl. verja; antagl. germ. *warlp), fiskeställe vid kusten, o. isl. vpr f., stenbrygga vid landningsplats (väl germ. *warup; förf. Ark. 7: 31), av vars plur. varar det sv. ortnamnet även kan härledas. - Som senare led ingår ordet i t. ex. ä. nsv. Grovara, nu Grovare sn Vgtl., Hillevara Smal., fsv. Scevara, nu Sä va re Vgtl. (förf. Sjön. 1: 188), samt B er g k vara Smal., fsv. Berkwara (till berk-, björk; Palmer NoB 4: 66 f.). - I vissa fall, t. ex. Holms vara Hall., etymol. = (sv. dial.) öra (se d. o.).

Ord Def. Poeng SAOL14