Scrabble-ordbok

Er VALLAS tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

6

Poäng

8

Bokstavpoäng

V3A1L1L1A1S1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att valla
  • Nutid
    vallar
  • Dåtid
    vallade
  • Supinum
    har|hade vallat
  • Imperativ
    valla!
  • Passiv
  • Grundform
    att vallas
  • Nutid
    vallas
  • Dåtid
    vallades
  • Supinum
    har|hade vallats
  • Particip
  • Presens
    vallande
  • Perfekt
    en vallad
    ett vallat
    den|det|de vallade

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) valla
  • Bestämd form (ent.): vallan
  • Obestämd form (fl.): vallor
  • Bestämd form (fl.): vallorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) vallas
  • Bestämd form (ent.): vallans
  • Obestämd form (fl.): vallors
  • Bestämd form (fl.): vallornas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

valla - glidmedel för skidor; "skidvalla"
vakta

Verb

valla - behandla (skidor) med valla; "valla skidor"
valla - driva boskap på bete
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

valla - fett som man stryker på under skidor eller annan utrustning för att få bättre fäste och/eller glid mot snö; "När jag var liten använde vi stearin som 'valla' till våra pulkor."; "I byn finns en herde som 'vallar' boskap."; "När jag var liten 'vallade' vi våra pulkor med stearinljus."; "Man kan stöta mycket eleganta stötar om man 'vallar' bollen flera gånger i biljard."; "Vår tränare är jättebra på att 'valla' till sig själv."
skidvalla, gäta (dialektalt)
valla - slags valla enligt ovan

Verb

valla - ta hand om, och förflytta, en flock av djur
valla - stryka på valla under skidorna för att få bättre fäste och/eller glid
valla - få att studsa i en vall, kant, sarg eller liknande, men även till en annan person
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. valla, driva boskap i vall, se vall 2 slutet.
  • 2. valla i uttr. gå och valla, vandra o. d., fsv. valla, vandra, gå omkring, från mlty. wallen, även: vallfärda = fhty. wallön (ty. wallen, i sht vallfärda), ägs. weallian, vandra, vallfärda; jfr isl. vallan, tiggare, landstrykare, från mlty. waller, wallcere, pilgrim (jfr sv. folkvisornas vallareman ds.); av omstritt ursprung. Kanske snarast till roten i välta o. där anf. ord (jfr isl. valka, gå o. driva; se valka), i så fall möjl. av *waln- (jfr Falk-Torp s. 1345; säkerl. ej med Schrader av förgerm. -ldl-t); enl. Sievers IF 4: 337 däremot av germ. *wadl- till fhty. wadalön, ströva omkring, el. enl. Brugmann IF 18: 436, likaledes av *wadl-, till roten i vaja o. väder. Jfr villervalla. - Härtill vallfart, Swedberg 1692 (Dahlberg o. 1660 i betyd, 'vallfartsort') = da. val-farl, från ty. wallfahrt, av mhty. walle-vart. Försvenskat i det senare vallfärd, t. ex. Gjörwell 1798.

Ord Def. Poeng SAOL14