Scrabble-ordbok
Er VADEN tillatt i Scrabble?
JA! VADEN är tillåtet i Scrabble och ger dig 7 poäng.
Annonsering
Bokst.
5
Poäng
7
Bokstavpoäng
V3A1D1E1N1
Scrabble ordböcker
| Ordbok | Namn | Språk | Tillåten |
|---|---|---|---|
| Svenska Akademiens ordlista 14 | SAOL14 | svenska | JA |
Definitioner
Substantiv 1
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (ett) vad
-
Bestämd form (ent.): vadet
-
Obestämd form (fl.): vad
-
Bestämd form (fl.): vaden
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (ett) vads
-
Bestämd form (ent.): vadets
-
Obestämd form (fl.): vads
-
Bestämd form (fl.): vadens
Substantiv 2
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (ett) vad
-
Bestämd form (ent.): vaden
-
Obestämd form (fl.): vadar
-
Bestämd form (fl.): vadarna
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (ett) vads
-
Bestämd form (ent.): vadens
-
Obestämd form (fl.): vadars
-
Bestämd form (fl.): vadarnas
Substantiv 3
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (ett) vad
-
Bestämd form (ent.): vaden
-
Obestämd form (fl.): vador / vader
-
Bestämd form (fl.): vadorna / vaderna
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (ett) vads
-
Bestämd form (ent.): vadens
-
Obestämd form (fl.): vadors / vaders
-
Bestämd form (fl.): vadornas / vadernas
Folkets lexikon 
Annat |
||
| vad - det som, vilket; "jag förstår inte vad du säger"; "vad som helst ("allt möjligt")" | ||
Substantiv |
||
| vad - bakre (muskulös) del av underbenet | ||
| baksida av underben | ||
| vad - en slags tävling där man satsar pengar på att man har rätt i en viss fråga (som kommer att avgöras senare); "vinna ett vad"; "vad|slagning"; "ska vi slå vad? ("vågar du satsa pengar på att du har rätt?")" | ||
| vad - överklagande till hovrätten av en dom i tingsrätten | ||
| baksida av underben, hur sa, underben, va | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Wiktionary 
Substantiv |
||
| vad - tävlan om utfallet av en ännu ej inträffad händelse, eller händelse som av de tävlande ej är känd; "Mitt 'vad' är att laget kommer förlora stort"; "Vad var det?"; "Vad gör vi nu?"; "Vad vill du ha?" | ||
| vad - en gissning i en tävlan enligt ovan | ||
| vad - kortform för vadställe | ||
| vad - baksidan av underbenet | ||
| vad - ett fiskegarn format så att fisk fångas som i en säck |
OmegaWiki Dictionary Ω
- vad
Vilken sak. - vad
Ett fiskeredskap bestående av nät med små maskor, som drages genom vattnet mot land eller mot en båt. - vad
Den köttiga baksidan av nedre delen av benet. - vad
Ett grunt parti av en flod där det är möjligt att gå över. - vad
Ett avtal om att den person vars gissning om en händelses utgång är korrekt erhåller pengar eller annat pris från motparten.
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- 1. vad, på ben, Weste 1807, Berlin 1852; nybildning (kanske närmast från plur. vader, liksom färg atm. delvis till färger) till tidigare vada, 16- o. 1700-t. (stundom ännu o. 1850), med plur. nästan regelbundet vådor; Sahlstedt o. några andra lexikografer ha däremot sg. våde; från ty. wade, av fhty. wado m. = fsax. watho ds, o. de inhemska isl. vodvi, muskel, köttrik del av kroppen, fsv. vapve ds. Enl. Liden KZ 41: 396 besl. med lat. vatax, som har krokiga el. sneda fötter, vatins, böjd inåt, krokig, till en ie. rot. ua-, vara krokig, vartill väl t. ex. lat. värus, böjd utåt (Persson Wurzelerw. ss. 67, 174), jfr sanskr. iirå-, lår, länd. I så fall samma betyd.-ut-veckl. som i la r, lägg, skänkel. Betyd.-skiftningen 'vad ^ muskel' förekommer i en del exempel hos Liden IF 19: 366. - Ett annat nord. ord för 'vad' är sv. dial. kalv, f sv. kalve, isl. kalft, no. kalve; se k a l v.
- 2. vad, not, stort nät, fsv. vap f. - no. vad, da. vod n., mlty. ivade, mhty. wale, wade f. (ty. wate), av germ. *waöö-, jfr isl. vaÖr m., metrev, o. det finska lånordet wata, nät; besl. med lett. wad(n)s, stort nät, fslav. nevodii, nät. Enl. Liden Stud. s. 29 m. fl. till ie. roten aaedh i litau. äiidmi, väver, osv., till en enklare bas ve i sanskr. vdyati, väver, flätar, grek. etrion, ränning, väv; jfr vase l, vad, ydd. Uhlenbeck m. fl. föra ordet till germ. *wed- i got. gawi-dan, binda, fhty. wetan. Enl. Kock Sv. ljudh. 1: 362 vore däremot vad egentl, identiskt med vad, o. dess a berodde på inverkan från mlty. - Med avs. på betyd.-växlingen 'fläta' o. 'väva' se under väva slutet.
- 3. vad, fsv. vap jämte vatp (dat. pl. -him), vad, vädjande, vadepenningar, pant - isl. veÖ, pant m. m., da. ved (i slaa til veds, hålla vad), got. wadi, fsax. weddi, fhty. wetti (ty. wetle), ägs. ivedd; i allm. 'pant, fördrag, vad'; av germ. *wadja- n.; besl. med (knappast, såsom också antages, lånat från) lat. vas (genit. vadis), borgen, litau. vada'U, inlösa en pant, osv. o. enl. somliga även med det till härledningen mycket omtvistade grek. d(p)ethlon, äthlon, kamppris. Jfr gage. - I ä. nsv. sätta i vad, sätta på spel (jfr spel). - Om saknaden av omljud i fsv. (sv.) jfr Lindroth IF 35: 299 f. - Avledn.: vädja, se d. o.
- 4. vad, pronom., i sv. dial. även hot, fsv. hvadh, hvat = isl. hvat, no. kvat, kot, hot m. m., da. hvad, fsax. hivat, fhty. (h)waz (utt.: -s-, ty. was), ägs. hwcet (eng. what), got. hva (med bortfall av slutkons, i obeton. ställning) - ie. *Å:"od i lat. quod, sanskr. kad; neutr. till ie. *A-"o- i sanskr., litau. kas, vem, lat. qm (av ?klÅoi), grek. po-, fir. co-, got. hvas, ägs. hwd, fsv. h(v)a(r) (se ho); jfr fhty. (h)wér (ty. iver). Se f. ö. vadan, vem, pron. o. adv. var, vi 2. - Jfr ie. *klÅi- i lat. quis, quid, vem, vad, grek. tis, ti; sanskr. kim, vad, fslav. ci-to, osv. - Fsv. hvat har i obeton. ställning givit hvadh (liksom t. ex. pcet, det, blivit pcedh), varav nsv. värd. va? (liksom värd. de, dä). - Förr i delvis annan anv. än nu, t. ex. i fsv.: 'huru' i frågesatser o. utrop, t. ex. 'hwat west tu thset'; i fsv.: 'varför?', även i ä. nsv., t. ex. gamla bibelövers.: 'Hvad kallen I mig Herra, Herra', 1687: 'hwad dröijer lag?', Bellman Fredm. ep. nr 40: 'Hvad står du och trampar!'; i ä. nsv. o. allmänt t. ex. hos Gustavianerna i betyd, 'vad för (en), vilken, vilka', t. ex. i gamla bibelövers.: 'på hvad dag du deraf äter, skall du döden dö', Gustaf III: 'Hvad skön upptäckt', 'Hvad grundlig lärdom' osv. - I förb. med eller förr i betyd, 'vare sig-eller', fsv. hvat-cella (a:ller), motsv. t. ex. Bureus, el. fsv. hvat ha>l-der - cella, motsv. t. ex. Brasck 1648: 'Hwadh eller han är högh eller lågh'.
- 5. vad, vadställe, fsv. vap = isl. vaÖ, ä. da. o. da. dial. vad, mlty., fhty. w ät, ägs. wced, av germ. *waÖa- n., jfr lat. vadnm ds.; till vb. vada, fsv. vapa (ipf. vodh för ljudlagsenligt *ödh - isl. 60; jfr gamla bibel övers.: 'wad [imper.] öfwer floderna'), vada, gå, utbreda sig (om livlösa ting) = isl. vada, da. våde, mlty. waden, fhty. ivatan (ty. waten), ägs. wadan (eng. wade), av germ. *waÖan, st. vb, i avljudsförh. till lat. vädere, skrida, gå (se va de m ecu m), jfr vadare, vada (det senare denominativt av vadum n.). Jfr vass l, Alvastra. - Avledn.: isl. vedill, vadill, vodull, vadställe, grund (= no. vaul, vodl), vartill bl. a. ortn. fsv. Vatdhla, nu Väla Vgtl., Nke, Sdml., Uppl. (egentl, plur. liksom t. ex. Floda, Stranda, Strömma, Vada o. m. a.), Vä l e Ögtl., da. Vejle osv., el. fsv. Vcedh-labodha, nu Var l eho Långemåla sn Kim. 1.; se f. ö. förf. Sjön. 1: 734 f.