Scrabble-ordbok

Er UT tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

2

Poäng

5

Bokstavpoäng

U4T1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Annat

UT - uppehållstillstånd

Adverb

ut - i riktning från insidan (av ett hus el. annat utrymme); "rusa ut på gatan"; "se ut genom fönstret"
ut - i riktning från en plats, bort, iväg; "skicka ut brev"; "ge ut pengar"; "låna ut"
ut - fullständigt, färdigt, till slut; "tjäna ut"; "reda ut"

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Verb

ut - ur en omslutande enhet, t ex behållare, eller hus; även överfört om gemenskap och liknande; "Pengarna räcker kanske veckan 'ut', men inte längre."; "De lovade vara vänner livet 'ut'."; "Häller du 'ut' saften?"; "Kör 'ut' katterna ur sovrummet!"; "Skriver du 'ut' avhandlingen på skolans skrivare då?"; "'Ut' med blondinerna!"; "De kördes 'ut' ur föreningen."; "Hur många varningar har du egentligen delat 'ut'?"; "Sista veckan i månaden betalas lönen 'ut'."; "Sedan får man ju hoppas på att någon ger 'ut' ens alster."; "I trädgården hade just tulpanerna slagit 'ut'."; "Snälla, fäll inte 'ut' paraplyet inomhus."; "Vi har byggt 'ut' hemma."; "Det är inte klokt hur fort barn sliter 'ut' skor."; "Hela elnätet slogs 'ut'."; "Under tredje kvartalet planade vinstkurvan 'ut'."; "Du måste låta jorden torka 'ut' mellan vattningarna."; "Skrivmaskinerna byttes 'ut' mot ordbehandlare."; "Jag har ännu inte funderat 'ut' hur jag vill ha det."; "Allt hon ville var att få vila 'ut'."
in, ihop
ut - bort från centrum, ofta så blir tillgängligt för allmänheten
ut - så att existerande delar av något hamnar längre från centrum, jfr upp, tidvis även att nya delar tillfogas
ut - så att något försämras eller tar slut
ut - så att något blir fullständigt

Adverb

ut - tills angiven tidsperiod förlupit
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • ut, adv., fsv. ūt = isl. út, da. ud, got., fsax. ût, fhty. ûz (ty. aus), ags. út (eng. out), motsv. sanskr. ud-, fir. ud-, od-, sanskr. úttara, övre, senare = grek. (h)ýsteros, senare (av *ud-ter-); jfr även Brugmann Grundr. II. 2: 902 samt under ur 4. I västgerm. spr. (ty. aus osv.) även genom senare utveckling prepos., som undanträngt motsvarigheterna till prepos. ur. — Från den ursprungliga riktningsbetyd. utgå en del förb., där det ej längre är fråga om ett visst föremål, som avlägsnas, t. ex. blåsa el. släcka ut ett ljus el. suga ut ett land. Skratta, skälla ut o. d. betyder väl urspr.: genom skrattande (osv.) utdriva. Till förb. såsom hälla ut, släcka ut o. d. knöt sig föreställningen om fullständighet, varifrån förb. ss. gråta ut, ä. nsv. uttala, tala till slut (t. ex. Bib. 1541 = Luthers ausreden. — Hit hör även året ut o. d., fsv. ārit ūt = isl. (alt) árit út; blott i yngre källor; alltså snarast efter mlty. den krîch ût o. d. Jfr även det är ute med mig = ty. es ist aus mit mir. — En del av de nämnda verb-förb. ha sin förebild i ty.; vissa ty. uttr. ersättas dock i sv. med ur osv., t. ex. ausarten ~ urarta (se d. o.). — Härtill gårdn. Utgård Jtl. o. Boh.-l., alltså på gammalt norskt område = no. Utgaard, till fno. útgarðr = det mytol. isl. Útgarðr, om Jotunheim, sv. dial. utgård (t. ex. Skå.), om utanför huvudgården belägen gård; egentl.: den ytterst belägna gården; ävensom det vanliga Utby (jämte Ud(d)by, Ubby), av fsv. Utby, den ytterst belägna byn (se förf. Ortn. på -by ss. 52 o. 42). — Jfr utan, ute, utom, yta, yttra, yttre osv. o. en del sammans, på ut- i det följ.

Ord Def. Poeng SAOL14