Scrabble-ordbok

Er TRUGADE tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

7

Poäng

11

Bokstavpoäng

T1R1U4G2A1D1E1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att truga
  • Nutid
    trugar
  • Dåtid
    trugade
  • Supinum
    har|hade trugat
  • Imperativ
    truga!
  • Passiv
  • Grundform
    att trugas
  • Nutid
    trugas
  • Dåtid
    trugades
  • Supinum
    har|hade trugats
  • Particip
  • Presens
    trugande
  • Perfekt
    en trugad
    ett trugat
    den|det|de trugade

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) truga
  • Bestämd form (ent.): trugan
  • Obestämd form (fl.): trugor
  • Bestämd form (fl.): trugorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) trugas
  • Bestämd form (ent.): trugans
  • Obestämd form (fl.): trugors
  • Bestämd form (fl.): trugornas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Verb

truga - envist övertala (någon) att ta emot (något); "jag fick truga i honom maten"
påtvinga, övertala
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

truga - En platta fäst vid nedre delen på en skidstav som hindrar stav |staven från att tryckas djupt ner i snö.

Verb

truga - försöka övertala någon att ta emot något, även om denne ursprungligen tackat nej (av artighetsskäl)

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. truga, numera i riksspr. blott: enträget söka förmå o. d., i dial. även: hota; i den gamla betyd, 'tvinga, förtrycka' t. ex. i ä. bibelövers.: 'Den ogud-aktige trugar den rättfärdige' Psalt. 37: 12, fsv. prugha (thruwa, se nedan), hota, tvinga, förtrycka, truga = senisl. pruga, hota, no. truga, da. true ds. (om formen jfr nedan); ett speciellt nord. ord, av germ. *pru%ön, besl. med trycka o. av somliga även fört samman med litau. trukstu, truksti, brista, gå itu; till en ieur. grundrot tru; se trå l o. följ. Ordet är sålunda sannol. avlägset besl. med de västgerm. orden för 'hota' germ. *prau-jan = fsax. githröön, fhty. drouwen, drewen (ty. dräuen), ägs. préan, även: ansätta, plåga, jämte germ. sbst. *prawö-, hot = t. ex. fhty. droa, vartill dever-bativet ty. drohen, hota. - Med övergång av gh (g) till w i y. fsv. även thruwa, ä. nsv. trufva t. ex. Gustaf II Adolf, Agneta Horn o. 1657, sydsv. dial. truva, varav skånska trua = da. true.
  • 2. truga, norrl. dial., skarbåge under fötterna (när skaren icke bär), även: trioga Dal., tröga m. m., motsv. no. trug(a), trjug m. m., nisl. pruga, av germ. *prugön, *preugön. Sannol. med grammatisk växling till germ. *pruh- i fsv. thrö i stenthrö, stenkista, stengrav, isl. pro, urholkad stock el. sten, 110. tro, urholkat block, vattenränna m. m., ägs. priih, ränna, kista (eng. dial. through, flat gravsten), samt väl även till fsax. halsthruh, halsboja, fhty. druh, fälla för vilda djur (jfr t. ex. anv. av stock i likn. betyd. el. fslav. kläda, bjälke, fotblock), o. vidare möjl. fhty. druha, truha, kista (ty. truhe, ty. dial. truch); besl. med lett. trauks, fat, litau. trukstu, truksti, springa itu o. d., till ie. roten truk, klyva o. d. Alltså egentl.: något kluvet, varav 'träkloss' o. d. samt beteckningar för därav förfärdigade föremål. Jfr Liden Upps.-stud. s. 82 f. o. Persson Indog. Wortf. s. 173. Annorlunda dock om isl. pro osv. H. Jungner Fornv. 1919, s. 83 (: lat. tnincns, trädstam).

Ord Def. Poeng SAOL14