Scrabble-ordbok

Er TOSSAS tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

6

Poäng

7

Bokstavpoäng

T1O2S1S1A1S1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) tossa
  • Bestämd form (ent.): tossan
  • Obestämd form (fl.): tossor
  • Bestämd form (fl.): tossorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) tossas
  • Bestämd form (ent.): tossans
  • Obestämd form (fl.): tossors
  • Bestämd form (fl.): tossornas

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. tossa, fjantig el. enfaldig kvinna, Bellman: din tossa - da. tosse ds.; jfr sv. dial. tuss, dumhuvud, no. tusse, dvärg, narr, ä. da. tosse, tusse, tuss, jätte, stackare, da. tosse, dumhuvud, av äldre *purs- = isl. purs, puss, jätte, även: dåre, osv.; se närmare under tusse. Jättarna ansågos vara dumma. - Ett annat ord är likbetydande ä. nsv. tafsa, Modée Fru Rangsj. o. H. Smulgr., väl av *tåpsa, diminutivbildning av tåp, av samma slag som t. ex. sv. dial. konsa, lättfärdigt fruntimmer, morsa, märrsa, sossa osv.; jfr till ljudutvecklingen under glufsa, nafsa, rafsa, rufsa, tofs.
  • 2. tossa, groda, padda, I. Erici o. 1645; tådza 1652; tussa 1706; i vissa dial. även fasa = no. fossa, padda, da. tudse; liksom så många andra likbetydande ord en hypokoristisk bildning, av en till kortnamnen el. barnspråket hörande rot av samma slag som tad i ägs. tddige (eng. töad) jämte kortformen tadde. Med avs. på diminutivsuffixet s jfr det likbetydande ty. dial. ytse, ägs. ylse. - Besl. är väl sv. dial. tosk, fsv. tusk, ägs. tosca, groda, bildat som isl. froskr, ty. frosch, o. möjl. uppkommet i anslutning till detta, liksom sv. dial. tråsk, no. trausk synes ha fått även r-et från detta ord. I fråga om /c-avledn. jfr f. ö. under frö 2. o. padda ävensom torsk 2. Se förf. NTfF 3 R XII. 63 f. Annorlunda Falk-Torp under tudse. - De germ. språken äro sålunda synnerligen rika på sins emellan obesläktade beteckningar för 'padda' o. 'groda', liksom f. ö. även andra indoeur. spr.; t. ex. under frö 2, groda, kvabba, o. padda samt f. ö. grek. phryné, phry-nos (egentl.: brun), bdtrakhos (med talrika växelformer), lat. bufo, rubeta (efter färgen), röna, ty. kröte (märk växlingen av fhty. chrota ~ chreta), fra. crapaud. Denna omständighet jämte den starkt utpräglade hypokorismen i fråga om dessa namn (geminering av stamkonsonant, diminutivsuffix -k, -s osv.) beror utan tvivel på eufemism resp. tabu. Dessa djur ha nämligen spelat en stor roll i folkets övertro. De hörde liksom ormen m. fl. till de s. k. själadjuren o. omhuldades o. dyrkades som skyddsdemoner. I Gaslanders skildringar från Västbo 1774 omtalas vissa sjukdomar (t. ex. frätsår på boskap) såsom orsakade av 'tåssor' (jfr sv. dial. tossebett, torskbett, även om det s. k. onda bettet); 'tåssor' få ej hatas, ty då dia de bo- skapen osv.; de betraktas också såsom av någon trollpacka förvandlade konungadöttrar (se Sv. 1m. Bih. I. 3: 42 [286] o. registret hos E. Wigström Sv. 1m. VIII. 3: 505). Jfr f. ö. under björn, ekorre, Jöns, l o ek e, nalle, orm, spindel l, varg, vessla, ål l samt skog (om räven).

Ord Def. Poeng SAOL14