Scrabble-ordbok

Er TORV tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

4

Poäng

7

Bokstavpoäng

T1O2R1V3

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

torv - jordart bildad på växtavfall i mossar; "torv|eldning"

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

torv - växtdelar i mossar och kärr som på grund av brist på syre endast delvis förmultnat

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • Torv består av växtdelar i mossar och kärr som på grund av brist på syre endast delvis förmultnat.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • torv = fsv., isl. torf n., da. torv (med sekundärt 0, sannol. dial., knappast från ett vb = no. tyrva, betäcka med torv), motsv. fsax. turf m., även: gräsmatta, fhty. zurf m., ägs. turf f. (eng.: gräsmatta); från germ. spr.: fin. turves osv. (se nedan), fra. tourbe, ry. torfii; till en ie. stam *drbh-9 jfr sanskr. darbhd, gräsknippe, gräs, till drbhdti, knyter, flätar, vartill även ry. dorobu, korg, fhty. zerben, vrida (jfr t. ex. Uhlenbeck Aind. Wb. s. 122, 129); el. enl. andra möjl. = ie. *drpo-, besl. med grek. drépo, avskär m. m., jfr fslav. dirinii, gräsmatta, till grundroten der, i grek. dérö, flår, got. gatairan, sönderslita (se tära), alltså egentl.: avskuret stycke, jfr kymr. darn, stycke (mot antagandet att grek. drépö utgår från en rot derekK se Persson Indog. Wortf. s. 859 n. 1). - Det från nord. spr. lånade likbetyd, fin. turue', turves, turvas synes visa hän på en germ. s-stam *turfies-, -as, Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 91. - Av-ledn.: torva - fsv. = isl. torf a-, jfr fhty. zurba f. Torva : torv - t. ex. isl. röda : (sv. dial.) röd, t rö da: tro d. Jfr följ.

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att torva
  • Nutid
    torvar
  • Dåtid
    torvade
  • Supinum
    har|hade torvat
  • Imperativ
    torva!
  • Passiv
  • Grundform
    att torvas
  • Nutid
    torvas
  • Dåtid
    torvades
  • Supinum
    har|hade torvats
  • Particip
  • Presens
    torvande
  • Perfekt
    en torvad
    ett torvat
    den|det|de torvade

Substantiv 1

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) torva
  • Bestämd form (ent.): torvan
  • Obestämd form (fl.): torvor
  • Bestämd form (fl.): torvorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) torvas
  • Bestämd form (ent.): torvans
  • Obestämd form (fl.): torvors
  • Bestämd form (fl.): torvornas

Substantiv 2

  • Oräknebart
  • Nominativ
  • Obestämd form (en) torv
  • Bestämd form torven
  • Genitiv
  • Obestämd form (en) torvs
  • Bestämd form torvens

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

torva - avskuret stycke gräsbevuxen jord; "den egna torvan ("den egna jorden")"

Ord Def. Poeng SAOL14