Scrabble-ordbok
Er TIO tillatt i Scrabble?
JA! TIO är tillåtet i Scrabble och ger dig 4 poäng.
Annonsering
Bokst.
3
Poäng
4
Bokstavpoäng
T1I1O2
Scrabble ordböcker
| Ordbok | Namn | Språk | Tillåten |
|---|---|---|---|
| Svenska Akademiens ordlista 14 | SAOL14 | svenska | JA |
Definitioner
Folkets lexikon 
Annat |
||
| tio - 10; "tiotal" |
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- tio, fsv. tio = isl. tiu, no. tiet tio-, jfr fsv. (sällan), fda. ti, da. ti; med dunkelt i (snarast *tehul> teu^> tio): det stundom framställda antagandet av anslutning till nio tillfredsställer ej, då även dess z är oklart; ävenså med knappast nöjaktigt förklarat -o (-u): anslutning till ordningstalet möjlig, men oviss (jfr isl. ti-rédr, té-, 100 år gammal); motsv. got. taihun, fsax. tehan, fhty. zehan (ty. zehri), ägs. tien, ten (eng. ten); motsv. lat. decem (jfr december, decimal), grek. déka, san skr. ddca m, fl. Enl. Hirt IF Anz. 9: 28, Blan-kenstein IF 21: 110 m. fl. utgå de germ. formerna från den ie. konsonantstam-men *dekmt, tiotal = sanskr. dacat, jfr grek. dekds (genit. -ddos; se d ek a d), liksom fslav. deseti, litau. deszimtis m., fl. från i-stammen *dekmti-; enl. Hirt vore dessutom lat. decem osv., likaledes av *dekmt, analogibildningar efter "septrn o. *neiin (se sju o. nio). Annorlunda Brug-mann Grundr. II. 2: 21, som i de germ., lat., grek. o. sanskr. formerna se ett ie. *dekm, varvid det därur härflytande germ. *tehun ombildats till *tehuni efter *fimfi (jfr sju); emellertid beror, med Osthoff MU 1: 130, bevarandet av /i-et snarast på anslutning till ordningstalet. Jfr f. ö. det nära besl. tjog. - En av-Ijudsform anses vanl. föreligga i got. -tehund (sibuntehiind 70, taihnntehund 100 osv.), vartill enl. somliga även -tan i fsv. prcettan, tretton, osv., isl. prcettdn osv., o. enl. andra även -tjdn i isl. sjau-tidn osv. (se t. ex. under femton). Dock ha vissa forskare, tidigast Brug-mann, här i stället velat utgå från ett sibunté (genit. plur.) -f- hund, tiotal (se hundra); se v. Helten IF 18: 118 f. o. där citerad litteratur. Emellertid blir antagandet av ett talsubstantiv på -unt (motsv. de grek. på -ad- av -nd-9 i (h)eptds, sjutal, osv.) ytterst betänkligt, då dylika bildningar icke annars äro kända i de germ. spr. (jfr i stället isl. mund osv.). Ett försök att i anslutning till Brugmanns tankegång lösa svårigheterna se v. Friesen Rökst. s. 144, vilken likaledes betvivlar existensen av got. tehund o. med rätta även samma avljudsform i -tan i fsv. pr oettan osv. (se femton); jfr dock härtill Kock Ark. 38: 131 f. - Nsv. tie utgår från en form ined akut; jfr Noreen V. spr. 3: 394 med litter. -Tionde, ordningstal, fsv. tiunde = isl. tiundi, da. tiende, motsv. got. taihunda, fsax. tehando, fhty. ze-hando (ty. zehnte), ägs. téoda (jfr eng. tenth), svag form till de annars direkt motsv. grek. dékatos (av ie. *dekmto-), fslav. desetu, litau. deszimtas. Med annat suffix: lat. decimus, sanskr. dagarna-, Jfr tionde, sbst. - Tiung, ä. nsv., tiondedel, i gamla bibelövers., t. ex. 'twå tiungar semlomjöl'.