Scrabble-ordbok

Er SVIKTADE tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

8

Poäng

11

Bokstavpoäng

S1V3I1K2T1A1D1E1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att svikta
  • Nutid
    sviktar
  • Dåtid
    sviktade
  • Supinum
    har|hade sviktat
  • Imperativ
    svikta!
  • Passiv
  • Grundform
    att sviktas
  • Nutid
    sviktas
  • Dåtid
    sviktades
  • Supinum
    har|hade sviktats
  • Particip
  • Presens
    sviktande
  • Perfekt
    en sviktad
    ett sviktat
    den|det|de sviktade

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Verb

svikta - fjädra fram och tillbaka, böja sig
svikta - nästan ge vika; "sviktande hälsa"; "personalen sviktar under arbetsbördan"
vackla
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Verb

svikta - ge efter; böja sig; fjädra; från ett (möjligen spänt) viloläge; "En simhoppare 'sviktar' på svikten innan vissa simhopp."; "Den här svikten 'sviktar' inget vidare."
svikta - (att efter att ha böjts) svaja fram och tillbaka för att återta utgångsposition
svikta - bojna
svikta - ge vika (till viss del), vackla; vara nära att falla samman och sluta fungerar; brista till följd av svajning
svikta - få något att svikta

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. svikta, L. Petri, Stiernhielm, Lucidor = da. svigte, från Ity. swichten; till germ. swig, böja sig, ge vika, i fsv. svigha = no. sviga; sv. dial. svigna, krökas, fsv. svighna o. isl. svigna, böja sig, ge efter; sv. dial. svige, tunn mjuk kapp, vidja = isl. svigi; avljudsformen sv. dial. sveg, lång böjlig gren, spö = isl. sveigr; sv. dial. sveg, böjlig = isl. sveigr, vartill sv. dial. svegryggad - da. sveirygget (jfr Sveg); knappast, såsom antagits, direkt till grek. eikö, viker, som dock är mera avlägset besläktat; jfr vika. Om ä. sv. gifva svig(h)a, ännu t. ex. Grusenstolpe, sv. dial. ge sviga, böja sig, ge efter, se Hesselman i o. u s. 55 f. - Parallellrot: germ. swik-se svika.
  • 2. svikta, sjöt., minska seglets vindyta genom sammanrullning o. d., även i uttr. svikta vanten, med tåg sam-manknipa vanten upptill, Rosenfeldt 1698: 'binda in Mesanen med en Sar-wing . . det kallas en swichtat Mesan'; från Hy. swichten el. höll. zwichten, etymol. = isl. svipta, rycka samman ett segel m. m., varom närmare under syfta 2. Svikta förhåller sig till svipta som akter till efter, -aktig till -häftig, häkta till häfta, inkräkta till bekräfta, lukt till luft, schakt till skaft, stikta till stifta, äkta till fhty. éhaft osv.

Ord Def. Poeng SAOL14