Scrabble-ordbok
Er STYVAST tillatt i Scrabble?
JA! STYVAST är tillåtet i Scrabble och ger dig 15 poäng.
Annonsering
Bokst.
7
Poäng
15
Bokstavpoäng
S1T1Y7V3A1S1T1
Scrabble ordböcker
| Ordbok | Namn | Språk | Tillåten |
|---|---|---|---|
| Svenska Akademiens ordlista 14 | SAOL14 | svenska | JA |
Definitioner
Adjektiv
-
Positiven styv
-
ett styvt
-
den|det|de styva
-
Komparativen|ett|den|det|de styvare
-
Superlativär styvast
-
den|det|de styvaste
Folkets lexikon 
Adjektiv |
||
| styv - svår att böja, stel; "fingrarna blev styva av köld"; "styva leder"; "visa sig på styva linan ("visa sin skicklighet")" | ||
| styv - duktig, skicklig; "en styv prestation" | ||
| stel | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Wiktionary 
Adjektiv |
||
| styv - som är svår att böja; oböjlig | ||
| stärd (orsamål) | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- 1. styv, G. I:s reg., P. Svart Kr. (tecknen för y o. I äro dock vid denna tid vanskliga att åtskilja), av stw Bib. 1541 (slijff) = da. sliv, från mlty., mhty. stif (ty. steif), ägs. slif (eng. sliff), i avljudsförh. till ffris. stef; besl. med isl. stifta, dämma upp (varifrån eng. stifle, kväva); till ie. roten slip i lat. stipes, påle, stock, sllpäre, pressa samman (jfr stipendium, stipulera), litau. slip-rus, stark, kraftig, osv.; jfr även stift 1, 2. - Parallellrötter: ie. stib i t. ex. grek. steibö, gör tät, osv., o. stibh i grek. sliphrös, stark, fast, osv. - Härtill sv. dial. styve, stjärt på fåglar, Lind 1749; med samma betyd.-utveckling som i stjärt. - Övergången i till y framför v är densamma som i sv. dial. klyva av kliva. 2. styv i sammans, -barn osv.., förr ofta stjiw- (alternativt ännu Sundén 1892), i sv. dial. även stjok t. ex. Dal., stjaup (av stjiip) Gotl., m. m., fsv. stiup-{stinf-, stiu(g)-, slyp-, styf-, styg-, slip-, stif-, stig-) = isl. stjnp-, styp-, i y. fno. även -f o. -Å-, da. stif- (ä. da. även stef-; efter ty. stief o. mlty. sléf), sted- (genom folketymologisk anslutning till sted, ställe), mlty. stéf-, fhty. stiuf- (ty. stief-), ägs. stéop-; jfr isl. stjupr, styvson; av germ. *steup-. Egentl.: stympad, berövad, o. besl. med stuv; jfr lat. privig-nus, styvson, till privus, berövad (jfr privat). - Avledn.: ägs. d-stiepan, beröva (ngn hans föräldrar), f h t}7, (bi)-stiufen, beröva (ngn föräldrar o. barn). - De yngre växelformerna på -f osv. bero i regel på ljudlagsenlig utveckling framför det följande uddljudet; så t. ex. framför s i -son (jfr glufsa, nafsa, rafsa, rufsa, tofs); mlty. sléf- har väl uppkommit genom assimilation av -pf-i "stép-fader; dessutom delvis folkety-mologiska ombildningar. Anledningen till växlingen -in- (n s v. -ju-) o. -y- är okänd; knappast med Kock Sv. Ijud-hist. 2: 340 utjämning inom ett u-stams-paradigm. - Samindoeurop, [-beteckningar-] {+beteck- ningar+} för dessa familjerelationer saknas; jfr dock grek. metryid, styvmoder == armen, mauru, st}7vmoder el. svär-mor(?). Omgifte för änkor synes i indoeuropeisk tid ej ha förekommit, varför begreppen 'styvfader, -son' då ännu icke kunnat uppstå.