Scrabble-ordbok

Er STUPADE tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

7

Poäng

13

Bokstavpoäng

S1T1U4P4A1D1E1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att stupa
  • Nutid
    stupar
  • Dåtid
    stupade / stöp
  • Supinum
    har|hade stupat
  • Imperativ
    stupa!
  • Passiv
  • Grundform
    att stupas
  • Nutid
    stupas
  • Dåtid
    stupades / stöps
  • Supinum
    har|hade stupats
  • Particip
  • Presens
    stupande
  • Perfekt
    en stupad
    ett stupat
    den|det|de stupade

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) stupa
  • Bestämd form (ent.): stupan
  • Obestämd form (fl.): stupor
  • Bestämd form (fl.): stuporna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) stupas
  • Bestämd form (ent.): stupans
  • Obestämd form (fl.): stupors
  • Bestämd form (fl.): stupornas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Verb

stupa - falla omkull, störta (till marken); "stupa i säng"
dö, falla, ramla
stupa - falla i strid, dö; "många män stupade i slaget"
dö, falla
stupa - slutta brant; "berget stupar ner mot sjön"
störta
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

stupa - stup; "Stupet 'stupar' också ned i avgrunden."; "Branta kalkstensklippor som 'stupar' ner mot de slingrande floderna Dordogne och Vézère."; "Den tredje söndagen i maj är de 'stupades' dag i Finland."
falla
stupa - buddistisk kultbyggnad

Verb

stupa - luta tvärbrant
stupa - dö i krig
stupa - på grund av utmattning somna där man sitter eller står
stupa - fallera, bli ogiltig på grund av ett logiskt misstag
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • En stupa är en buddhistisk kultbyggnad, vanligen på en omgärdad och rikt utsmyckad plats. Stupan är också känd under sitt tibetanska namn chörten. Stupan utvecklades i Indien under Sungariket omkring 100 e. Kr.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. stupa, störta o. d., i nsv. stundom ipf. stöp, t. ex. 1826, S. Lagerlöf (ofta), fsv. stupa (-adhe), störta, luta djupt framåt = isl. stupa, stiga i vädret, no. stupa (st. vb el. ipf. -té), störta, luta, ä. da. stube, motsv. ägs. stupian, böja sig fram över (eng. sloop). Grundbetyd.,: luta sig, varav: falla, Kausativum: stöpa. Germ. rot stup, väl egentl, 'vara styv' (jfr följ. o. stop), sannol. av *stutn-o. besl. med st u v osv. Betr. betyd.-utvecklingen 'störta' av 'vara styv' se analogier under stjälpa o. störta. - Med avs. på den delvisa övergången frän svag till stark böjning jfr t. ex. under rycka o. sluka. Härtill: stup n. o. stupa f. (i t. ex. ättestupa), motsv. no. stup, i avljudsförh. till-mhty. stouf, hög klippa (jfr ty. Hohenslaufen), ägs. stéap, hög, brant (eng. sleep) osv.
  • 2. stupa (med ris), ä. sv., från mlty. stupen = ty. stäiipen, till sbst. fsax. stupa, mlty. slupe, stupstock, motsv. mhty. (egentl, mlty.) stupe, spöslitning (ty. staupe, stäupe), o. lånat i fsv. stupa, straffpåle, kåk, vartill stupostokker, varav nsv. stupstock. Till samma germ. rot stup som föreg. el. möjl. besl. med fhty., stop fån, sticka, stöta, sanskr. lupdli, stö) ter, grek. tijpto, slår; i båda fallen alltså ett förgerm. *stubn-.

Ord Def. Poeng SAOL14