Scrabble-ordbok

Er STRUPARS tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

8

Poäng

14

Bokstavpoäng

S1T1R1U4P4A1R1S1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) strupe
  • Bestämd form (ent.): strupen
  • Obestämd form (fl.): strupar
  • Bestämd form (fl.): struparna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) strupes
  • Bestämd form (ent.): strupens
  • Obestämd form (fl.): strupars
  • Bestämd form (fl.): struparnas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

strupe - främre delen av halsen hos människor och djur; "luftstrupe"; "strup|huvud"
svalg
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

strupe - halsens framsida; "Vargen gjorde ett plötsligt anfall mot hjortens 'strupe'."; "Benet satte sig i 'strupen'."
strupe - halsens inre; endera av halsens två kanaler, matstrupen och luftstrupen

OmegaWiki Dictionary Ω

  • strupe
    Den främre delen av halsen.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • strupe, fsv. strupe = isl. strupi, da. slrube, av germ. "strupan-, med avljuds-I formen *streup- i isl. strjupi, o. *slrup- i vissa västg. o. dalsl. dialektformer, jfr Dahlstierna stråpe; besl. med 110. sirup, öppning, gap, ströp, smal öppning, no. strupa st. vb, klämma (knappast avlett av sbst.), no. slroijpa; väl ytterst till en germ. rot sirup, vara styv, vartill även. stropp; med växelformerna strut (se struma, s t ruva), jfr litau. striubas, kort (egentl.: sammandragen?); parallellbildning till mhty. strozze, strupe, till roten i strut. Jfr Persson Indog. Wortf. s. 446. - Ett speciellt nordiskt ord, som ersatt det i västgerm. språk förekommande germ. *kelön = ty. kehle osv., besl. med sanskr. gala-, strupe, lat. gula, matstrupe (se kal, kälke ö-köl). -- Avledn.: strypa (se d. o.).

Ord Def. Poeng SAOL14