Scrabble-ordbok

Er STOR tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

4

Poäng

5

Bokstavpoäng

S1T1O2R1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Adjektiv

stor - som överskrider det normala i fråga om mått, omfattning etc; "besvikelsen var stor"; "när jag blir stor ska jag bli flygare"; "till stor del"; "i stor skala"; "i stor utsträckning"; "ett stort hus"; "stor|företag"; "stor|stad"; "stor|makt"; "i stort sett ("mer eller mindre")"
bamse, biff, blaffig, enorm, gigantisk, högrest, jätte, kolossal, kraftig, maffig, markant, massiv, mastodontisk, mullig, omfattande, pampig, rejäl, reslig, super stor, vidsträckt, voluminös, väldig
stor - framstående; "en stor författare"
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

stor - kortform av storsegel; "Vilket 'stort' hus ni har!"; "Flickan valde det 'största' päronet."; "Ingmar Bergman är 'stor'."
liten, liten

Adjektiv

stor - med mått eller utsträckning som överskrider genomsnittet
stor - som anses som bättre än de flesta; som åstadkommer mycket
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

OmegaWiki Dictionary Ω

  • STOR
    Med en väsentlig storlek, den svagaste formen av väsentlig storlek.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • stor = fsv., da. = isl. starr, ffris. stör, ägs. stör (en gång belagt), jfr fsax. störi; av germ. *störa- = ie. *st(h)äro-i litau. störas, tjock, fslav. starii, gammal, egentl.: styv (vartill ry. stdrosta, by- el. sockenfogde; se ålderman); r-bildning till ie. st(h)ä, stå, vara styv. Till den avlägset besläktade, likbetyd, roten st(h)u (jfr stöd) höra bl. a. fhty. stiuri, sturi, stor, präktig, fsv. o. sv. dial. s tur, stor, ty. stier, tjur, osv. (se under tjur) = sanskr. sthiird-, grov, stor (jfr f. ö. Sture o. stör 1). - Storartad, Tegnér 1832, Atterbom 1833, ännu ej hos Dalin 1853, egentl, vanligt först efter denna tid; efter ty. grossartig o. (el.) da. storartet. Fischerströms blifva storartad, om boskap, står icke i direkt historiskt samband med den senare anv. - Stormakt, Sv. tidn. 1852, Agardh 1853: 'fem herrskarestater, eller såsom de sjelfva kalla sig »Stormakter», Östg. Corresp. 1854, Upsalaposten 1860, alltså urspr, ett typiskt tidningsord; efter ty. grossmachl (atm. redan 1778).- Stor- slagen, väl uppkommet på 1860-t. o. vid denna tid använt av L. De Geer: 'en så »storslagen» personlighet som grosshandlar Nyblad' (Grefve Lillie s. 12 [1880]); f. ö. t. ex. M. Lönnberg 1876, Rydberg Athen. 1876 (tidigare uppl.: oerhörda), Wennerberg 1882; väl egentl.: tilltagen i stort mått el. dyl.; jfr Lunds Veckobl. 1887: 'storslagen .. bokved' (i denna betyd, motsv. da. slor-slaacl); jfr no. storslegen, 'grovladen'. Se f. ö. Lindroth Adjektiv, af part. s. 115. - Storvulen, se v u l e n.

Adjektiv

  • Positiv
    en stor
  • ett stort
  • den|det|de stora
  • Komparativ
    en|ett|den|det|de större
  • Superlativ
    är störst
  • den|det|de största

Substantiv

  • Oräknebart
  • Nominativ
  • Obestämd form (en) stor
  • Bestämd form storen
  • Genitiv
  • Obestämd form (en) stors
  • Bestämd form storens

Ord Def. Poeng SAOL14