Scrabble-ordbok

Er SPIRADE tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

7

Poäng

10

Bokstavpoäng

S1P4I1R1A1D1E1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att spira
  • Nutid
    spirar
  • Dåtid
    spirade
  • Supinum
    har|hade spirat
  • Imperativ
    spira!
  • Passiv
  • Grundform
    att spiras
  • Nutid
    spiras
  • Dåtid
    spirades
  • Supinum
    har|hade spirats
  • Particip
  • Presens
    spirande
  • Perfekt
    en spirad
    ett spirat
    den|det|de spirade

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) spira
  • Bestämd form (ent.): spiran
  • Obestämd form (fl.): spiror
  • Bestämd form (fl.): spirorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) spiras
  • Bestämd form (ent.): spirans
  • Obestämd form (fl.): spirors
  • Bestämd form (fl.): spirornas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

spira - smal rund stav

Verb

spira - växa fram ur jorden; "spirande kärlek"
ben, stav, växa
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

spira - stav som regenter, stormästare i ordenssällskap med flera kan inneha som ämbetssymbol; ofta en del av riksregalierna; "Dansarnas 'spiror' fördes taktfast över golvet."; "Vi har bråttom! Rör på 'spirorna'!"; "Tusen små 'spiror', som förgäfves sökt tränga sig fram emot sol och vår, skulle frysa till döds."; "Den 'spirande' grönskan gav hopp om nytt, friskt bete."; "Många av lagets toppspelare har 'spirat' fram ur deras ungdomsverksamhet."
spira - högt, spetsigt tak på exempelvis klockgavel eller torn
spira - stång (ett rundhult) i riggen på en segelfarkost eller medförd som reservspira till den
spira - en människas ben; endast om extremiteter, ej om ben i form av skelett; vanligtvis endast använt i pluralis
spira - fågelarten tornseglare, Apus apus, tidigare kallad tornsvala
spira - uppspirande skott, stjälk, uppskjutande ungträd eller annan högt uppskjutande långsmal eller långsträckt och uppåt avsmalnande växt eller växtdel
Spira - det medeltida namnet på den tyska staden Speyer, under antiken omnämnd Civitas Nemetum

Verb

spira - grönska, knoppas, skjuta skott; om växter
spira - sticka upp, höja eller resa sig (från eller över något) eller på annat sätt utvecklas
spira - härstamma (från någon eller något); bildligt om släkt, företag eller andra väldefinierade grupper av individer eller företeelser
spira - rinna, strila, sippra fram; främst om vätskor

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. spira, sbst., (torn-, kunga-), fsv. spira, i sammans, hiimblaspira även: stjälk o. d. = isl. spira ungef. ds., da. spire, brodd, grodd, telning (sv. spira i denna betyd., t. ex. hos Ellen Key, är en olämplig danism); jfr ä. sv. spir (torn-), t. ex. Weste 1807, i nsv. om mastträd, no. spir m., tornspira, ström, [-vatten-stråle,-] {+vatten- stråle,+} da. spir n., torn- o. kungaspira, mlty. spir, spets (i sht av ax o. d.), tornspira, ägs. sp fr, telning, stängel (eng. spire, även: spets, tornspira). Avledn. med r-suffix av roten spi, vara spetsig, i spett, spik, sv. dial. (osv.) sp i/a, spjäla (se sp ja le), osv. Jfr följ. - [-Spir-långa,-] {+Spir- långa,+} se sp i 11 aug a.
  • 2. spira, vb, i 1700-t:s litter. ytterst sällsynt, O. v. Dalin: 'Gör för den Unga rum, som spirar i dess (dvs. den höga ekens) skygd', Bellman: 'De spira ändå uppåt skyn' (om 'mina horn i panna'); Serenius o. Lind: spira sig, ej hos Sahlstedt o. Weste, Lindfors 1824: spira ni, fram - no. spira (sällsynt), da. spire ds.; till föreg. Jfr eng. spire, löpa ut i en spets, gro (om malt). - l sin nuv. anv. egentl, ett 1800-talsord; hos vissa yngre förf. under inverkan från da.; jfr E. Ljunggren Festskr. t. Sdw. s. 353 f.

Ord Def. Poeng SAOL14