Scrabble-ordbok
Er SOTS tillatt i Scrabble?
JA! SOTS är tillåtet i Scrabble och ger dig 5 poäng.
Annonsering
Bokst.
4
Poäng
5
Bokstavpoäng
S1O2T1S1
Scrabble ordböcker
| Ordbok | Namn | Språk | Tillåten |
|---|---|---|---|
| Svenska Akademiens ordlista 14 | SAOL14 | svenska | JA |
Definitioner
Substantiv 1
-
Oräknebart
-
Nominativ
-
Obestämd form (ett) sot
-
Bestämd form sotet
-
Genitiv
-
Obestämd form (ett) sots
-
Bestämd form sotets
Substantiv 2
-
Oräknebart
-
Nominativ
-
Obestämd form (ett) sot
-
Bestämd form soten
-
Genitiv
-
Obestämd form (ett) sots
-
Bestämd form sotens
Folkets lexikon 
Substantiv |
||
| sot - finfördelat kol som avsätts från rök |
Wiktionary 
Substantiv |
||
| sot - förbrända rester av kol | ||
| sot - sjukdom |
Wikipedia
- Denna artikel handlar om det sot som bildas vid förbränning. Sot är även en gammaldags benämning på en sjukdom, vilken som helst. Sot är benämningen på de förbränningsrester som bildas när det finns ett överskott av kol i förhållande till syret.
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- 1. sot (i skorsten o. d.), fsv. sof = isl. söl, da. sod, mlty. söl, ägs. söl (eng. sool), av germ. *söla- n., nära besl. med litau. sudziai plur. o. fslav. sazda (av *södiä) ds.; jfr ir. suide (av *sodia); antagl. avljudsform till ie. sed- i sitta (liksom fet i fjät till fot); alltså: vad som satt sig fast. Ty. har i stället russ, av fhty. ruoz = mlty. röt; o. fra suie; båda etymologiskt oklara, det senare möjl. keltiskt. Ord för 'sof sammanhänga annars icke sällan med beteckningar för 'damm' el. 'rök', t. ex. lat. fullgo, av ie. *dhii-l-: sanskr. dluili-, damm, stoft, o. litau. dulis, rökverk; el. ry. kopoli osv.: grek. kapnös, rök; jfr grek. ailhalos, till aithö, brinner, bränner (se id 1). - Sot ingår i sjön. So-ten Vgtl.; jfr grek. flodn. Ailhalöeis (Strabo), till ailhalöeis, sotig, ävensom sjön. Mörken, Svartön osv. Härtill väl gårdn. So t ar e d (en kilom, avlägset; kanske till Söte, se nedan). Annars uppträder i flera sv. ortnamn på So/snarast det av sot avledda fsv. person n. Söte = isl. Söli (egentl, tillnamn); så väl i Sotenäs vid Partilled Vgtl., Sote-rud Dalsl., Sotaskär Sdml. o. fno. Sölanes, Sölaruö, det senare rätt vanligt. De flesta hithörande ortnamn äro sammansatta med -nid o. -näs. Icke osannolikt har Söte varit ett allmänt tillnamn för svartmuskiga utländska. krigsfångar el. trälar, o. då nyodlingar o. röjningar ofta företogos av sådana, kunde detta förklara, att Söte är vanligt just i gårdnamn på -rud.
- 2. sot, sjukdom, i vissa dial. även -sott(a, med slutet o), fsv. söt = isl. sött, da. sot, got. saiihts (blott i plur.; i sing. ersatt av silikei), fsax., fhty. suht (ty. sucht; jfr -siktig i lungsiktig); ägs. suht (enstaka) väl lån, jfr utsiht, diarré (se u t so t); av germ. *suhti-, avledn. av en avljudsform till sjuk. - Numera mest i sammans, t. ex. gul-, Inn g-, -u t so t, utom i uttr. taga el, söka bot där man tagit so t, 1604. - Härtill sota, umgälla (se följ.). - Som en växelform till sot betraktas vanl. isl. siit f., sorg, no. siit, bekymmer, omsorg, vartill avledn. fsv. sy ta, sörja för, sv. dial.: vara bekymrad, dra sig för, ha omsorg, vårda, bestyra m. m., isl. sz/fa, sörja över, förorsaka sorg. Dock enl, Torp. Etym. Ordb. s. 747 knappast sannolikt: han tänker i stället på sammanhang med syssla; däremot av Holthausen IF 39: 63 sammanställt med lat. sudus, torr, atm. det senare säker], oriktigt. Enl. lic. G. Hedström tala emellertid de smal. målens form starkt emot en härledning för syta från ett germ. *suhtian.