Scrabble-ordbok
Er ROSETS tillatt i Scrabble?
JA! ROSETS är tillåtet i Scrabble och ger dig 7 poäng.
Annonsering
Bokst.
6
Poäng
7
Bokstavpoäng
R1O2S1E1T1S1
Scrabble ordböcker
| Ordbok | Namn | Språk | Tillåten |
|---|---|---|---|
| Svenska Akademiens ordlista 14 | SAOL14 | svenska | JA |
Definitioner
Substantiv 1
-
Oräknebart
-
Nominativ
-
Obestämd form (ett) ros
-
Bestämd form roset
-
Genitiv
-
Obestämd form (ett) ros
-
Bestämd form rosets
Substantiv 2
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (ett) ros
-
Bestämd form (ent.): rosen
-
Obestämd form (fl.): rosor
-
Bestämd form (fl.): rosorna
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (ett) ros
-
Bestämd form (ent.): rosens
-
Obestämd form (fl.): rosors
-
Bestämd form (fl.): rosornas
Folkets lexikon 
Substantiv |
||
| ros - taggig buske (av släktet Rosa) med vackra blommor; "ge en bukett rosor till sin älskade"; "rosen|buske" | ||
| ros - beröm | ||
| beröm | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Wiktionary 
Substantiv |
||
| ros - växt av släktet Rosa | ||
| ris | ||
| ros - någonting med formen av blomman från rosen (1.) | ||
| ros - beröm | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- 1. ros (blomma), i vissa sv. dial. o. ä. nsv. med betyd, 'blomma i allm.', stundom ros(s)a, fsv. ros (plur.-er), rosa (plur.-or) - senisl. rös(a), da. ros, mlty. rose, fht}^. rosa (ty. rose), ägs. rose (eng. =); liksom flera andra odlade prydnadsväxter från romarna (jfr t. ex. lilja, viol): av lat. rosa (kyrkolat, rosa), varav f ra. rose; väl lån från grek. rödon (om de omstridda ljudförhållandena se Walde s. 658), eol. brödon (av *urodon), hos Homerus blott i adj. rodöeis o. i sammans., t. ex. rodo-ddk-lylos, rosenfingrad (jfr o l e a n d er). Enl. allmänt antagande ytterst lån från iranskt område, där växten snarast utvecklats till praktblomma: fpers. *varda-(npers. gul, jfr namnet på diktsamlingen Gulistan), varav armen, värd; f. ö. av somliga betraktat som rotbesl. med lat. radix o. rot; av andra (Schulze m. fl.), med större skäl, med ägs. word, tornbuske (no. or, vinbärsbuske m. m., bör nog däremot avskiljas). Jfr vindros o. ros 2. - Icke dansa på rosor, t. ex. Ghronander 1647, motsv. i da., efter ty. nicht auf rosen gebetlet sein o. lat. jacere in rosa, egentl.: ligga på rosor, med syftning på de med rosenblad fyllda bäddarna. - Rosende (i folkvisestil o. d.), fsv. rosene bladh, rosane kindher osv.; väl huvudsakligen från böjda former av mhty. adj. rösin, rosig, dels möjl. också från genit. plur. (av sbst.) * rosene, av den fornsax. ändelsen -o/?o. Jfr Kock Sv. Ijudhist. 4: 40. I ä. nsv. även som förstärkningsord, t. ex. Prytz 1622: 'så rosene pricken'; kvar i nsv. rosenrasande. - Rosen-, från genit. sg. plur. av mlty. rôse. Hit höra bl. a. en del sv. ortnamn såsom Rosendal med motsv. redan under 1400-t. - Rosengård, nu blott poet., under 1500-1600-t. i betyd, 'blomsterträdgård', fsv. rosengardher ds., från mlty. rosen-garde-, jfr fsv. krydda- o. yrtagardher. - Rosenkrans, radband, fsv. rosen-kranz, från mlty. o. ty.; jfr mlat. rö-sarium (fra. rosaire osv.); införd på 1200-t; kulorna skola urspr, ha pressats av rosor. - Rosett, Konst o. Nyh. Magas. 1818, i sammans, tidigare, t. ex. G. F. Gyllenborg 1762: Rosett-Peruk; av fra. rosette, egentl, dimin. till rose, alltså: liten ros. - Ett stort antal av de synnerligen många familjenamnen på Rö s (e n)- liksom av dem på Lil-(l)ie(n)-, Lil(l)je(n)- ha för sin uppkomst att tacka den stora popularitet, som sedan forna tider rosen o. liljan åtnjutit, väl betygad bl. a. från våra folkvisor, jfr bl. a. de där förekommande sammans, rosenlund, liljekvist, Wjerot osv. Detsamma gäller också om den i familjenamn så allmänna linden, folkvisans populäraste träd. I vissa fall dock av annat ursprung; se Rosenblad.
- 2. ros, rosfeber, erysipelas t. ex. Erik XIV 1569, A. Oxenstierna: rosen = ä. da. rose, da. rosen, från ty. rose 1600-t. = höll roose; samma ord som föreg., efter det röda hudutslaget; jfr ty. rotlauf ds. - I isl. dmiisött, nisl. även ärna, motsv. ägs. öman plur. ds. (se å m a). - Förr även kallad S. Antonii eld, Antonius eld, med motsvar. i no. dial. (Antonseld), ty. o. eng., efter mlat. ignis Sancti Antonii (urspr, närmast om dragsjuka, ergotismus); efter den helige Antonius, som åkallades för sjukdomens botande.
- 3. ros, lovord = fsv., da., jämte vb. rosa = fsv.: prisa, skryta = isl. hrösa, da. rose; en s-bildning till germ. roten hro i isl. hroðr m., berömmelse = ägs. hrödor, tröst, glädje (av germ. *hro-pra-), ägs. hréd, ära, seger, got. hröpeigs, segerrik (av germ. *hröpi-), fsax. hröm, beröm, ära, fhty. hruom, rop, pris, ära, skryt (ty. ruhm), vartill berömma; rotbesl. med ropa o. kanske avlägset besl. med sanskr. kirtis, berömmelse m. m. Se f. ö. Robert, Rudolf, Rolf, Rutger. Grundbetyd, är 'rop o. d.'; jfr sv. vara i ropet. - Rosa marknaden 1547 osv.