Scrabble-ordbok

Er RESTES tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

6

Poäng

6

Bokstavpoäng

R1E1S1T1E1S1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att resa
  • Nutid
    reser
  • Dåtid
    reste
  • Supinum
    har|hade rest
  • Imperativ
    res!
  • Passiv
  • Grundform
    att resas
  • Nutid
    reses
  • Dåtid
    restes
  • Supinum
    har|hade rests
  • Particip
  • Presens
    resande
  • Perfekt
    en rest
    ett rest
    den|det|de resta

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) resa
  • Bestämd form (ent.): resan
  • Obestämd form (fl.): resor
  • Bestämd form (fl.): resorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) resas
  • Bestämd form (ent.): resans
  • Obestämd form (fl.): resors
  • Bestämd form (fl.): resornas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

resa - förflyttning med färdmedel (t.ex. tåg, bil, båt); "studieresa"; "rese|skrivmaskin"; "rese|skildring"; "rese|broschyr"; "res|väska"; "hemresa"; "bilresa"
bege sig, expedition, fara, färd, färdas, ge sig av, kuska, tripp, tur, tura, utflykt, åka

Verb

resa - göra en resa, åka, fara, färdas; "jag reser utomlands på semestern"; "resa bort"
färdas, tripp, åka
resa - ställa upprätt; "resa (upp) en stege mot väggen"; "resa sig ur stolen"
bege sig
resa - framföra till diskussion; "resa nya krav"
ge sig av
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

resa - förflyttning från en plats till en annan; "Det blev en fartfylld 'resa'."; "'Resan' är inte särskilt lång."; "Jag kommer 'resa' till Paris i november."; "Har du 'rest' till Sverige än, som du planerade?"; "Nej, jag ska 'resa' dit om två månader."; "'Res' dig!"; "Snoppen 'reste' sig."; "De 'reste' kungen ett tempel."

Verb

resa - förflytta sig från en plats till en annan
resa - höja upp (från ett liggande) till (mer) upprätt läge; ställa upp
resa - uppföra, bygga, bygga upp (staty, byggnad, altare); slå upp (tält)

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • En resa är en mänsklig förflyttning från en plats till en annan. Oftast menar man med att man reser längre avstånd. När man reser brukar man använda de här transportmedlen: Egen bil Hyrd bil Flyg Färja Tåg Buss Husbil Fritidsbåt Cykel I dagligt tal syftar "resa" på längre resor, som brukar delas in i affärsresor och turism, men i formell mening omfattar det även korta resor som pendling.

OmegaWiki Dictionary Ω

  • resa
    Att förflytta sig från en plats till en annan, vanligen med hjälp av ett transportmedel.
  • resa
    Att förflytta sig från en plats till en annan som ligger längre iväg.
  • resa
    Att placera ett långsmalt föremål i ett läge så att den längsta dimensionen är vertikal.
  • resa
    Att på nytt ta upp ett fall i domstol.
  • resa
    Ett kortare byte av vistelseort, ofta för rekreation.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. resa, vb (upp-) = fsv. - isl. = ä. da. rese (nu reise genom inverkan från reise, fara o. d.), got. raisjan, resa, väcka, fhty. réren, låta falla, ägs. réran, lyfta upp o. d., väcka (eng. rear; eng. raise är lån från nord.), av germ. *rai-sian, *raizian, kausativum till germ. st. vb. *risan (ipf. *rais) - sv. dial. risa, fsv. risa, resa sig, stiga - isl. risa, got. urreisan, fsax. risan (mlty. risen även: skynda bort, falla), fhty. risan, resa sig, falla (ty. dial. risen, sjunka), ägs. risan, stiga upp (eng. rise); alltså bildat såsom t. ex. beta till bita. Möjl. besl. med fslav. ristati, springa; till en ie. rot ris, som kanske, liksom ie. ridh i rida, utvidgats av ri i sanskr. riti, ström, lat. rlvus, bäck, osv. (jfr Rhen); se (även i fråga om grundbetyd.) Persson Indog. Wortf. s. 286, 837, 894. Jfr följ. - Resa till Tyskland, eufemistiskt: nedkomma (med barn), se under Tyskland.
  • 2. resa, sbst. = fsv.: resa, gång (jfr det bibliska tre resor osv.) = senisl. reisa, da. reise, från mlty. reise, resa, uppbrott, krigståg, tidpunkt = fhty. reisa (iy. reise); egentl.: uppstigning; bildat på starka avljudsstadiet germ. rais- till germ. *rlsan, stiga (o. falla), vartill med samma avljud även vb. resa 1. Jfr följ. o. resenär.
  • 3. resa, vb, fara = fsv. = no. reisa, da. reise, från mlty. reisen = fhty. rei-sön (ty. reisen):, avledn. av föreg. - Got. har i stället wratön, resa, vandra = isl. rata, fara åstad m. m., besl. med grek. radanätai, vankar omkring, egentl.: vrida, vända (jfr till betyd. eng. went, gick; se vända). Eng. har utom go (o. went) de romanska travel o. journey.

Ord Def. Poeng SAOL14