Scrabble-ordbok

Er RAND tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

4

Poäng

4

Bokstavpoäng

R1A1N1D1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

rand - kant, bård; streck, linje, strimma; "ett tyg med blå ränder"; "fylla ett glas till randen"
streck
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • rand - fsv., da. = isl. rond f., fsax. rand m., mlty., fhty. ränt (ty. rand), ägs. rand, i fsax. o. fhty.: sköldbuckla, sköld (egentl.: sköldrand); från germ. spr. lånade: spän. randa, kant, o. finska ränne (genit. ranteen). Möjl. av samma stam som fhty. ramft, rand (ty. ranft); jfr till formen hind, sand (o. ty. dial. sampt), sund. F. ö. dunkelt; mer eller mindre osäkra tolkningsförsök hos Falk-Torp s. 876, 1530; jfr även Schröder IF Anz. 28: 33 samt under ram 1. Sannol. ej, såsom ofta antages, besläktat med strand (se d. o.). randas, Valerius 1803, 1855 (i högtidlig stil; om solen), o. f. ö. t. ex. Atterbom 1809: 'Den glada verld, som bortom döden randas', Polyfem 1810, Stagnelius 1814: 'en dag som randas', Almqvist 1835: 'Bröllopsdagens sol randades', Hedborn, Grusenstolpe, Aftonbl. 1845: 'En ny dag har . . randats', Topelius, Rydberg osv.; ett speciellt svenskt ord, äldst uteslutande poetiskt, i anslutning till sv. dial. dag(s)rand, morgon-rodnad (se d. o.).

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att randa
  • Nutid
    randar
  • Dåtid
    randade
  • Supinum
    har|hade randat
  • Imperativ
    randa!
  • Passiv
  • Grundform
    att randas
  • Nutid
    randas
  • Dåtid
    randades
  • Supinum
    har|hade randats
  • Particip
  • Presens
    randande
  • Perfekt
    en randad
    ett randat
    den|det|de randade

Substantiv 1

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) rand
  • Bestämd form (ent.): randen
  • Obestämd form (fl.): rand
  • Bestämd form (fl.): randen
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) rands
  • Bestämd form (ent.): randens
  • Obestämd form (fl.): rands
  • Bestämd form (fl.): randens

Substantiv 2

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) rand
  • Bestämd form (ent.): randen
  • Obestämd form (fl.): ränder
  • Bestämd form (fl.): ränderna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) rands
  • Bestämd form (ent.): randens
  • Obestämd form (fl.): ränders
  • Bestämd form (fl.): rändernas

Ord Def. Poeng SAOL14