Scrabble-ordbok

Er ORSTEN tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

6

Poäng

7

Bokstavpoäng

O2R1S1T1E1N1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • orsten, ett slags bituminös kalksten (även kallad stinkkalk på grund av den lukt som stenen utvecklar vid slag el. rivning), Salander 1727, Bromell 1730 osv.; jfr I. Erici 1642: oolsten, sydsv. dial. olsten, varom nedan. Formerna med or- äro väl, med Noreen V. spr. 3: 94, att sammanhålla med mlty. orlîm, som översättes med 'bitumen'(dock hos Lübben 1888 försett med?), o. möjl. även med lty. ôr, 'fuchserde' (?). Sannol. till ä. da. or, vämjelig lukt, da. dial. ur(r)e, lukta; jfr ovan o. ty. stinkstein. — Enl. Bromell 1730 'synes' stenen ha fått sitt namn därav att den användes som botemedel mot de svinsjukdom, som kallas oran. — Den äldre nysvenska o. dial. formen olsten beror, därest ordet haft ursprungligt r, på anslutning till sydsv. dial. ol, vilket just är namnet på den sjukdom hos svin- o. fåkreatur, mot vilken stenen alltjämt brukas; även benol; o. i något nordligare trakter or (jfr östgöten Broocman 1726: ordet), = y. fsv. fotol, fotsjuka, podager; besl. med ags. fót-ádl ds. I vissa sydsv. trakter är det dock (enl. uppgift av dr Sven Berg) vinstenen, som begagnas för svinen o. som bär namnet olsten. Då f. ö. I. Erici talar om oolsten som ett botemedel för vissa svinsjukdomar, kunde han möjl. ha åsyftat den senare, vars användning för detta ändamål har utomnordisk upprinnelse o. som kanske i Sverige senare ersatts av den illaluktande orstenen; men i tidigare källor, t. ex. P. Månsson s. 481, där stenen kallas Medus, är det tydligen fråga om orsten. Då de lty. formerna synas vara osäkra till sin betydelse, vore det ju slutligen ej otänkbart, trots Noreens förnekande, att sjukdomsnamnet ol verkligen är den ursprungliga sammansättningsleden i ordet, vars äldst uppvisade form är olsten.

Substantiv

  • Oräknebart
  • Nominativ
  • Obestämd form (en) orsten
  • Bestämd form orstenen
  • Genitiv
  • Obestämd form (en) orstens
  • Bestämd form orstenens

Ord Def. Poeng SAOL14