Scrabble-ordbok

Er ORRES tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

5

Poäng

6

Bokstavpoäng

O2R1R1E1S1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) orre
  • Bestämd form (ent.): orren
  • Obestämd form (fl.): orrar
  • Bestämd form (fl.): orrarna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) orres
  • Bestämd form (ent.): orrens
  • Obestämd form (fl.): orrars
  • Bestämd form (fl.): orrarnas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

orre - fågeln Lyrurus tetrix

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

orre - en art (Tetrao tetrix) inom fågelfamiljen fälthöns (Phasianidae); individ av arten orre
orre - örfil

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • Orre (Tetrao tetrix) är en hönsfågel i familjen fälthöns. Den är en stannfågel som förekommer i norra Palearktis, främst i hed- och myrlandskap i anslutning till skog. Den är nära släkt med kaukasisk orre (Tetrao mlokosiewiczi).

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. orre = fsv. (som tillnamn) = isl. orri, no. orre, egentl. om hannen; jfr ä. nsv. orhane Var. rer. 1538, mhty. orhan, fhty. orrehuon, i ty. om tjäder; jfr även ags. wórhana; av germ. *urzan-, egentl.: handjur, avlare, o. samma ord som orne, fargalt, där n-stammens n inträngt i nominativen; se närmare d. o. För denna härledning talar bl. a., att hannen såväl hos orrar som tjädrar skiljer sig från hönan till storlek o. färg o. vidare inom jägarevärlden spelar en mycket mera framträdande roll än denna. Mot att ordet vore ljudhärmande (jfr de knorrande lätena i hannens spel, ofta återgivna med orr, urr) talar bl. a. den urgamla femininbildningen dalm. ynn (av *yrn), no. yrkna (av *yrtna, av *yrna), av germ. *urznī, *urzniōn; bildat som t. ex. röy (dial.), tjäderhöna, m. fl. (se d. o.). Se förf. Etymol. Bemerk, s. VIII, Suolahti Vogeln. s. 249. — Ett annat ord el. ombildning är mlty. ûrhane, mhty. ûrhan, varav da. urhane.
  • 2. orre, vard.: örfil; 1691, O. v. Dalin osv., hypokoristisk bildning till örfil (jfr de likbetyd. vulgära dorvel, hurril, kurril); kanske dock i anslutning till orre 1: en mängd, i sht äldre beteckningar för 'stryk' av olika slag utgå från namn på matnyttiga djur, maträtter o. d. (se fikon, fisk, koka, örfil).
  • 3. Orre i uttr. kung Orres tid, se under konung.

Ord Def. Poeng SAOL14