Scrabble-ordbok

Er GUNGADE tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

7

Poäng

12

Bokstavpoäng

G2U4N1G2A1D1E1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att gunga
  • Nutid
    gungar
  • Dåtid
    gungade
  • Supinum
    har|hade gungat
  • Imperativ
    gunga!
  • Passiv
  • Grundform
    att gungas
  • Nutid
    gungas
  • Dåtid
    gungades
  • Supinum
    har|hade gungats
  • Particip
  • Presens
    gungande
  • Perfekt
    en gungad
    ett gungat
    den|det|de gungade

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) gunga
  • Bestämd form (ent.): gungan
  • Obestämd form (fl.): gungor
  • Bestämd form (fl.): gungorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) gungas
  • Bestämd form (ent.): gungans
  • Obestämd form (fl.): gungors
  • Bestämd form (fl.): gungornas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

gunga - bräda som hänger i två linor och kan svänga fram och tillbaka
svaja, sving, svinga, vagga, vaja

Verb

gunga - svänga fram och tillbaka, vaja, kränga; "båten gungar"; "gung|stol"
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

gunga - sittplats upphängd i två linor eller kedjor och som kan pendla fram och tillbaka; "Den nya 'gungan' var klart populärast av barnen i lekparken."; "Jag vågar 'gunga' högst av alla mina kompisar."; "Det kan 'gunga' ordentligt på sjön."; "Farmor brukar alltid sitta och 'gunga' i gungstolen när vi hälsar på."

Verb

gunga - använda en gunga
gunga - svaja fram och tillbaks; röra sig fram och tillbaka i en rörelse som en harmonisk svängning
gunga - knulla

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • Gunga är en sits med lodräta rep eller kedjor fästa i en ställning eller en trädgren. Sitsen kan bestå av en träplanka, gummi, plast eller ett däck. Den sittande på denna kan utföra en pendelrörelse, alltså gunga, fram och tillbaka, antingen genom att någon puttar på eller genom egen kraft.

OmegaWiki Dictionary Ω

  • gunga
    En sits upphängd i rep eller kedjor med vilken man kan gunga i leksyfte.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • gunga, vb, Petreius 1615 - ä. da. g unge, jfr da. gynge. Härtill sbst. gunga, Petreius 1615 = ä. da. g unge, jfr da. gynge. Av ljudsymboliskt ursprung (jfr interj. gung gung, använd vid gungande), liksom t. ex. de likabetyd, mhty. gugen el. gigla (se gigel) el. ty. dial. klunker o. schunkel, sbst., gunga, el. dingla o. dangla osv.; stundom, såsom ofta i dylika fall, uttryckt med reduplikation såsom i Ity. wippwappen. Den stundom framställda uppfattningen av ordet såsom en avljudsform till fsv. gänga (- sv. gån g a) är oriktig. - Avledn.: ä. nsv. gungsa 1640 = sv. dial.

Ord Def. Poeng SAOL14