Scrabble-ordbok
Er GODE tillatt i Scrabble?
JA! GODE är tillåtet i Scrabble och ger dig 6 poäng.
Annonsering
Bokst.
4
Poäng
6
Bokstavpoäng
G2O2D1E1
Scrabble ordböcker
| Ordbok | Namn | Språk | Tillåten |
|---|---|---|---|
| Svenska Akademiens ordlista 14 | SAOL14 | svenska | JA |
Definitioner
Adjektiv
-
Positiven god
-
ett gott
-
den|det|de goda
-
Komparativen|ett|den|det|de bättre / godare
-
Superlativär bäst / godast
-
den|det|de bästa / godaste
Substantiv
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (en) gode
-
Bestämd form (ent.): goden
-
Obestämd form (fl.): godar
-
Bestämd form (fl.): godarna
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (en) godes
-
Bestämd form (ent.): godens
-
Obestämd form (fl.): godars
-
Bestämd form (fl.): godarnas
Folkets lexikon 
Adjektiv |
||
| god - bra, fin; "god effekt"; "god hjälp"; "god kondition"; "god sikt"; "god vän"; "god morgon!"; "i god tid ("före utsatt klockslag")"; "god vilja ("välvilja")"; "gott om ("rikligt med")"; "så gott som ("nästan")"; "vara i god tro ("inte veta bättre")"; "på goda grunder ("säkert")" | ||
| mumsig | ||
| god - moraliskt högtstående; "en go liten unge"; "en god människa" | ||
| hyvens, rättfärdig, smakfull, smaskig | ||
| god - välsmakande, läcker; "en god soppa" | ||
| aptitlig, delikat, härlig, läcker, mumsig, smaklig, smaskig, välsmakande | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Wiktionary 
Adjektiv |
||
| god - välsmakande; "Framför mina varmaste tack till kocken, ty maten var mycket 'god'!"; "Hjälten i boken var mycket 'god'; hon hade aldrig ens övervägt ondskans väg."; "Det kan vara en 'god' idé att ta med sig paraply till utflykten."; "En 'god' simmare kan göra den sträckan på under 20 minuter" | ||
| ond | ||
| god - som gör "det rätta" i alla lägen; etisk; ej ond | ||
| god - gynnande, bra, av god kvalitet | ||
| god - skicklig; som gör sin sak väl | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- god, fsv. göper, god, förträfflig, f. ö. i ungef. samma betyd, som i nsv., t. ex. 'ansedd, redlig o. d.' (jfr det officiella uttr. 'gode herrar och svenske män'); i uttr. godher vin, god vän; i betyd, 'passande, läglig' t. ex. i uttr. i godhom tima (jfr sv. 'i god tid'); 'ansvarig' (jfr sv. 'god man', 'gå i god för'); 'lätt' (oftast med infin.), t. ex. hon cer cekke godh ät fiåla (dvs. 'fjälla'); även 'välvillig', 'vänskaplig' m. m. = isl. göÖr, da. god, got. göps, fsax. göd, fhty. guot (ty. gut), ägs. göd (eng. good), av germ. *göda-; avljudsform till gaÖ- passa(nde), i mlty. gaden, passa, osv. (se gadda sig); f. ö. sannol. identiskt med det grek. *khätös, som kan vara grundordet för khåsios, god (Lagercrantz KZ 35: 289 f., nyligen även Giintert Berl. phil. Wochenschr. 37: 263). Mot antagande av släktskap med grek. agathös, god, resa sig formella hinder, grek. -g- för väntat -k (som emellertid finnes hos Hesychius: akathön); möjl. har dock, med Giintert, akathös ombildats efter sammans, på aga- t. ex. agakleés, mycket namnkunnig. - Jfr gods o. göda. - I godo, fsv. i göpo, dat. sg. neutr. - Goddags pilt uttrycktes i ä. tid även med -barn, -galt Dalins Årg., -hjon, -junker, -karl. - G o (d) h al l ig (diaL), som har lycka med sig, till sv. dial. håll, lycka (se hell o. hälsa). - Godkänna, från uttr. sådana som: kenna honom godh för theres herra och konung, O. Petri Kr., till fsv., ä. nsv. känna i betyd, 'erkänna'.