Scrabble-ordbok
Er FRIS tillatt i Scrabble?
JA! FRIS är tillåtet i Scrabble och ger dig 6 poäng.
Annonsering
Bokst.
4
Poäng
6
Bokstavpoäng
F3R1I1S1
Scrabble ordböcker
| Ordbok | Namn | Språk | Tillåten |
|---|---|---|---|
| Svenska Akademiens ordlista 14 | SAOL14 | svenska | JA |
Definitioner
Wiktionary 
Substantiv |
||
| fris - vågrätt bandlikt fält under taklist o.d. | ||
| fris - person från Frisland |
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- 1. fris, bygg., Spegel 1705: frize, om prydnad på kanoner o. 1695 = da. fris(e), ty. fries, ytterst från fra. frise, egentl.: något krusat, till friser, krusa (varav sv. frisera), med biformen fraiser (vartill fraise, halskrås, pipkrage = sv. fräs); väl av germ. ursprung, jfr ffris. frisle, lockigt hår, o. följ. - Enl. en äldre tolkning, liksom ital. fregio, från lat. phrygium, dsv. frygisk prydnad.
- 2. fris, tygsort, 1546, lånord; jfr ty. fries, höll. vrieze, eng. frieze, fra. frise; möjl. till föreg, med grundbetyd.: kläde med krusig lock; kunde dock även betyda: kläde från Frisland (jfr do f f el, kambrik, musslin m. fl., där namnet betecknar ursprungsorten).
- 3. fris, folksl., fsv. fris - isl. frisir plur. lat. Frisii (Plin., Tac.), grek. Phri-sioi (Ptolem.), ägs. frisan, f resan, ffris. frisa, /resa, fhty. frieson, plur., där i o. e synas beteckna olika avljudsstadier (jfr göt); av omtvistad härledning: 'de krushåriga' (till fris 1), 'de djärva' (till roten i fresta) m. m.; se t. ex. Erdmann Ober die Heimat u. den Namen der Ängeln s. 83; senare v. Grienberger IF Anz. 32: 51: abstraktion ur ett landsnamn: urlat. *prls-mo- (= lat. primus först), alltså: det främsta, vid havet belägna landet. Dunkelt. - Härav det egentl, tyska familjenamnet Fries.
Adjektiv
-
Positiven fri
-
ett fritt
-
den|det|de fria
-
Komparativen|ett|den|det|de friare
-
Superlativär friast
-
den|det|de friaste
Substantiv
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (en) fris
-
Bestämd form (ent.): frisen
-
Obestämd form (fl.): friser
-
Bestämd form (fl.): friserna
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (en) fris
-
Bestämd form (ent.): frisens
-
Obestämd form (fl.): frisers
-
Bestämd form (fl.): frisernas
Folkets lexikon 
Adjektiv |
||
| fri - lös, obunden, ledig; "fri från bekymmer"; "fri från humor ("utan humor")"; "på fri fot ("fri(given)")" | ||
| ledig, obehindrad, obunden | ||
| fri - självständig, oberoende; "ett fritt land"; "en fri kvinna" | ||
| obunden, oförhindrad, ohejdad, otvungen | ||
| fri - gratis; "fri hemresa"; "fritt inträde" | ||
| lössläppt, obunden, ohejdad | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Wiktionary 
Adjektiv |
||
| fri - obunden, lös, ej fängslad; "Han bad fångvaktaren att åtminstone släppa hans händer 'fria'."; "Vad skall vi göra när vi är 'fria' på lördag?"; "den 'fria' marknaden"; "Hur kan vi kalla oss 'fria' män under dessa förhållanden?"; "De förde en väpnad kamp för att hålla sitt land 'fritt'."; "Är det 'fritt' inträde, eller?"; "Han svor sig 'fri' från allt ansvar."; "Affärsinnehavarens ansiktsuttryck var 'fritt' från minsta spår av humor."; "Är den här saften socker'fri'?" | ||
| ledig | ||
| bunden, fängslad, förslavad, låst, avgiftsbelagd | ||
| fri - utan plikter, oreglerad | ||
| fri - självständig, oberoende | ||
| fri - gratis, utan kostnad | ||
| fri - (vanligen följt av från eller i sammansättningar) utan att innehålla | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- fri = y. fsv., no., da.; från mlty. vri = fsax., fhty. fri (ty. frei), ägs. fri, fréo (eng. free), got. freis, ack. frijana; germ. * fri j a-', däremot väl inhemskt i det nord. *frl-hals-, som ligger till grund för frälse; av ie. *priio- = k}rmr. rhydd, fri. Snarast, enl. vanligt antagande = sanskr. priyd-, älskande, älskad, kär (jfr Frigg), varur möjl. den nuvarande betyd, utvecklat sig genom mellanlederna: vän, släkting (jfr de besl. frände o. ty. freund), landsman, fri landsman (jfr Schrader Reallex. s. 806); se följ. Knappast däremot, såsom också förmodats, besl. med lat. pnvus, för sig själv bestående, enskild. - Neutr. fritt betyder i ä. sv. ofta 'gärna', t. ex. Bellman: tro fritt; ännu i sv. dial. - Fribytare, L. Petri 1573 = da. fribytter, från mlty. vribiiter, privilegierad sjörövare, osv., egentl.: som har frihet att göra byte; jfr ä. nsv. fribyte, röveri, byte, rov, 15-o. 1600-t., fribyleri, sjöröveri. - Fri-mickel, se mickel. - Frimurare., 1747 (i boktitel), motsv. ty. freimaurer, eng. freemason, fra. francmacon, egentl, benämning på medlemmar av vissa medeltida byggnadsgillen. - Frisinnad (i politisk bem.), GHT 1833 i citat från Upsala Gorrespondenten; förr även: fri-sinnig, t. ex. Tegnér 1834, efter ty frei-sinnig, där ett gammalt ord, fast urspr, ej i politisk anv.