Scrabble-ordbok
Er DUVADE tillatt i Scrabble?
JA! DUVADE är tillåtet i Scrabble och ger dig 11 poäng.
Annonsering
Bokst.
6
Poäng
11
Bokstavpoäng
D1U4V3A1D1E1
Scrabble ordböcker
| Ordbok | Namn | Språk | Tillåten |
|---|---|---|---|
| Svenska Akademiens ordlista 14 | SAOL14 | svenska | JA |
Definitioner
Verb
-
Aktiv
-
Grundformatt duva
-
Nutidduvar
-
Dåtidduvade
-
Supinumhar|hade duvat
-
Imperativduva!
-
Passiv
-
Grundformatt duvas
-
Nutidduvas
-
Dåtidduvades
-
Supinumhar|hade duvats
-
Particip
-
Presensduvande
Substantiv
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (en) duva
-
Bestämd form (ent.): duvan
-
Obestämd form (fl.): duvor
-
Bestämd form (fl.): duvorna
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (en) duvas
-
Bestämd form (ent.): duvans
-
Obestämd form (fl.): duvors
-
Bestämd form (fl.): duvornas
Folkets lexikon 
Substantiv |
||
| duva - fågel av släktet Columba; "ringduva"; "fredsduva" |
Wiktionary 
Substantiv |
||
| duva - fågel tillhörande familjen Columbidae |
OmegaWiki Dictionary Ω
- duva
En av flera fåglar i familjen Columbidae.
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- 1. duva, nästan blott som vbalsbst. duvning, inpluggande, grundligt förhör, t. ex. Geijer 1845: 'ta oss en dufning med lille Räknemästaren' (enl. A. Hamilton-Geete), jfr N. P. Ödman 1891: 'dufva studentkandidater'; el.: (duktig) skrapa, skrupens, t. ex. Scholander 1853: 'skarpa dufningar'. Av Tamm Etym. ordb. uppfattat som lån från lty. dûwen trycka (ned) (varifrån ä. nsv. dufva neder, undertrycka o. d., t. ex. i slutet av 1500-t.), av fsax. (be)thûwen, motsv. fhty. dûhen, ags. þýan, trycka; alltså med urspr. germ. þ-; av ett trots framställda förklaringsförsök dunkelt ursprung. I alla händelser dock närmast till sv. dial. duva till, slå till, motsv. sv. (vard.)
duva på , ge ngn på pälsen = no. dūva, klämma till, som antagl. lånats från lty. dûwen, stöta. Detta kan nu antingen vara identiskt med det nyss nämnda lty. dûwen, trycka (ned), med urspr. þ-, el. ett annat ord med egentl. betyd. av 'slå, stöta' o. besl. meddubba (se närmare d. o.). Från sv. dial. duva, slå till, har även betyd. 'våga' utvecklats i ä. sv., t. ex. Lind, o. i sv. dial. - 2. duva, sjöt., om fartyg: röra sig häftigt upp o. ned, stampa = no. duva, da. duve. Väl samma ord som fsv. dūva. fno; dúfa, doppa ned, ags. dúfan, dyka, sjunka (jfr ags. dýfan, varav eng. dive); av ie. roten dhup (i fslav. duplŭ, ihålig, av *dhoup-) el. möjl. av dhubh (jfr fslav. dŭbrŭ, klyfta, som dock kan utgå från ett dhub); se f. ö.
djup ,doppa . Otänkbart vore dock ej, attduva som sjöt. i stället hörde samman med det i föreg. art. omnämnda lty. dûwen, trycka, stöta (jfr Tammduva 2 slutet). Därifrån ha i alla händelser lånats två andra i ä. sv. uppträdande likalydande sjötermer, dels om rodret, t. ex. 1698: dufwande Roret bordwart, o. dels i betyd. 'sätta segel till, söka redd'. - 3. duva (fågel) = fsv. = isl. dúfa, da. due, fsax. dûba, fhty. tûba (ty. taube, varav sv. familjen.
Taube ), eng. dove; samgermanskt ord (dock ej uppvisat i ags.; ags. dúfe i dúfedoppan är en vattenfågel; jfr föreg. o.dopping ; se Suolaliti Vogeln. s. 207); säkerligen, såsom så många andra beteckningar för 'duva' ljudhärmande; jfr skogsduvans läte: hō hō hō el. ringduvans rucku (fra. roucou el. brou el. coucou; eng.: 'two-coo., curr dhoo. Love me and I'll love you'); stamkonsonanten i germ. *dūƀōn kunde fattas som det indoeur. djurnamnssuffixet bh, men hör snarast till »roten». Annars fört bl. a. till ir. dub, svart; en hel del ie. duvbeteckningar innehålla adj.-stammar med betyd.: svartaktig, grå el. blå. —Duvslag = da., från ty. taubenschlag; till en från ty. lånad avledd betyd. avslag 1 ; jfr det nu nästan obrukligabislag .