Scrabble-ordbok

Er BOCK tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

4

Poäng

16

Bokstavpoäng

B4O2C8K2

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

bock - hanne av get; "getabock"
gumse
bock - trästöd (med fyra ben) under t ex en bordsskiva
bock - ett slags gymnastikredskap; "hoppa bock"
bock - markering i marginalen när något är fel; "en röd bock i kanten"
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

bock - hane av get och vissa andra hovdjur
nigning
bock - på ben stillastående anordning för verktyg eller stöd
bock - bugning; hälsning (för män) där kroppen, med raka ben, böjs framåt vid höft och nacke
bock - tecknet ✓; i svenskan bland annat använt för att markera en felaktighet i skriven text (till exempel i skolarbeten) eller i datorprograms användargränssnitt för att markera ett accepterat alternativ
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • Bock har olika betydelser: Hanen av vissa hovdjur, bland annat get och rådjur (råbock). Se även julbock. Ett på ben stillastående verktyg, såsom sågbock, att användas när man sågar. hoppbock, ett gymnastikredskap. Bock, ett efternamn.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • bock, fsv. bokker, bukker = isl. bokkr, da. buk (gumse; annars: gedebuk), mlty., ty. bock, ags. bucc (eng. buck); jfr iriska bocc o. fra. bouc. Antages vanl. vara ett indoeur. ord; enl. förf. Ark. 7: 172, av ie. *bughnó- till böja, efter de böjda hornen; jfr t. ex. lock (hår-) av *lugnó- till lug, böja. Emellertid talar åtskilligt för, att detta djurnamn liksom gäms är ett gammalt alpord av icke indoeuropeiskt ursprung, möjl. egentl, från Kaukasus, där liknande beteckningar för 'bock' förekomma; se Brøndal Substrater og laan s. 179 f. — I betyd, 'fel' lånat från ty. Användningen av bock i betyd, 'ställning' (t. ex. sågbock osv.), 1542, har motsvarigheter i de flesta europeiska språk; jfr västgötska slipemarr (: märr) om ställning för slipsten, även-| som fra. chèvre, get, sågbock, kran, cheval, häst, o. chevalet, sågbock, förr även även: trähäst; jfr även under kypert. — Hoppa, stå bock, med motsvarigheter i da., ty. m. fl.; förr även springa el. leka bock (t. ex. 1784). — Ett annat gammalt ord för 'bock' är isl. hafr = lat. caper osv. (se kaprifolium o. kapris).

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att bocka
  • Nutid
    bockar
  • Dåtid
    bockade
  • Supinum
    har|hade bockat
  • Imperativ
    bocka!
  • Passiv
  • Grundform
    att bockas
  • Nutid
    bockas
  • Dåtid
    bockades
  • Supinum
    har|hade bockats
  • Particip
  • Presens
    bockande
  • Perfekt
    en bockad
    ett bockat
    den|det|de bockade

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) bock
  • Bestämd form (ent.): bocken
  • Obestämd form (fl.): bockar
  • Bestämd form (fl.): bockarna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) bocks
  • Bestämd form (ent.): bockens
  • Obestämd form (fl.): bockars
  • Bestämd form (fl.): bockarnas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Verb

bocka - buga
bocka - böja (metall etc)

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Verb

bocka - buga; "Här har vi en plåt som är 'bockad' till en trappstegsfigur."
bocka - vika en plåt

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • bocka, fsv. bokka, bukka = da. bukke, från mlty. bukken, mholl. bokken, jfr mhty., ty. bücken, av germ. stammen *bukk-, antingen av ie. *bhugn- el. med intensivförlängning av stamkonsonanten, till buga osv. Bocka: ty. bücken = doppa: lty. düppen.

Ord Def. Poeng SAOL14