Scrabble-ordbok

Er BEN tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

3

Poäng

6

Bokstavpoäng

B4E1N1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

ben - kroppsdel som människa och djur går med eller står på; nedre extremitet; "sträcka på benen"; "ben|värmare"; "ben|skydd"; "bordsben"; "vara på benen ("vara verksam igen efter att ha sovit eller varit sjuk")"; "dra benen efter sig ("gå alltför långsamt")"; "stå på egna ben ("klara sig själv")"
apostlahäst, extremitet
ben - del av skelett; "han är bara skinn och ben"; "lårben"; "köttben"; "ben|fri"; "ben|märg"; "ben|pipa"; "ben|rangel"; "ben|stomme"
extremitet
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

ben - kroppsdel som djur eller människa går med eller står på
skank, skånk, knota, leg
ben - hög och smal del (ofta flera stycken) av ett föremål som föremålet står på; föremål som liknar ett ben
ben - del av ett inre skelett
ben - kalkhaltigt material som bygger upp skelettet
ben - del av match
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • Ben kan bland annat avse: En del av ett skelett, se ben (skelett) Benvävnad, det hårda material som bygger upp ett skelett Ben (kroppsdel), den eller de delar av en organism som ombesörjer förflyttning meddelst markkontakt Ben (segling), inom kappseglingen en term för en delsträcka En möbeldetalj Rotben, ett vinklat råämne ur roten/stammen av ett träd använt som konsol inom bl a båtbyggeri Ett mansnamn, kortform av Benjamin En sång framförd av Michael Jackson, se Ben (sång) Ben, Iran, en stad i Iran En amerikansk skräckfilm, se Ben (film).

OmegaWiki Dictionary Ω

  • BEN
    Den lem på ett djur (inklusive människor) som sträcker sig från skrevet till vristen.
  • BEN
    Ett kompositmaterial som huvudsakligen består av kalciumfosfat och kollagen, och som utgör huvudparten av skelettet hos de flesta ryggradsdjur.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • ben = fsv. = isl. bein, da. ben, fsax. ben, fhty., ty. bein, ags. bán (eng. bone); urspr, blott i betyd, benpipa o. d.; betyd, 'lem som användes vid gående' är ordet främmande för västra Norden o. England. Av omtvistad härledning; möjl. till ett adj. motsv. isl. beinn, rak (se bena, sbst. o. vb), i vilket fall ordet urspr, begagnats om de raka benpiporna i de nedre extremiteterna. — Från en motsatt betyd, 'böjd' utgå kroppsdelsbeteckningarna lår, lägg, skänk, skänkel o. sannol. vad. — Taga el. lägga benen på nacken (el. ryggen), Gustaf III (1783), motsv. i da., jfr fra. prendre les jambes à son cou. — Om adj. på -bent, t. ex. bredbent o. d., under hylt.

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att bena
  • Nutid
    benar
  • Dåtid
    benade
  • Supinum
    har|hade benat
  • Imperativ
    bena!
  • Passiv
  • Grundform
    att benas
  • Nutid
    benas
  • Dåtid
    benades
  • Supinum
    har|hade benats
  • Particip
  • Presens
    benande
  • Perfekt
    en benad
    ett benat
    den|det|de benade

Substantiv 1

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) bena
  • Bestämd form (ent.): benan
  • Obestämd form (fl.): benor
  • Bestämd form (fl.): benorna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) benas
  • Bestämd form (ent.): benans
  • Obestämd form (fl.): benors
  • Bestämd form (fl.): benornas

Substantiv 2

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) ben
  • Bestämd form (ent.): benet
  • Obestämd form (fl.): ben
  • Bestämd form (fl.): benen
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) bens
  • Bestämd form (ent.): benets
  • Obestämd form (fl.): bens
  • Bestämd form (fl.): benens

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

bena - linje som delar håret; "mittbena"

Verb

bena - ta bort benen ur fisk; "benad ansjovis"; "bena upp ett problem ("analysera ett problem")"
bena - dela håret genom kamning

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

bena - den linje som bildas när håret kammas åt två håll

Verb

bena - kamma håret åt två sidor så att en linje bildas; göra en |bena
bena - avlägsna ben; rensa (kött eller fisk) på ben
bena - granska noga, gå igenom
bena - (vardagligt) skynda

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • bena, sbst. (Sahlstedt 1773) o. vb. (1587), båda avledn. av ett adj., motsv. isl. beinn, da. ben, rak, av obekant

Ord Def. Poeng SAOL14