Wordfeud-ordbok

Er TIMMER tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

6

Poäng

10

Bokstavpoäng

T1I1M3M3E1R1

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

timmer - grovt osågat trä, rundvirke; "timmer|bil"
stock, trä, virke
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

timmer - (avverkad) trästock avsedd för förädling

Wikipedia Wiktionary dictionary logo

  • Timmer är grova stammar från träd som sågas upp till sågade trävaror.

OmegaWiki Dictionary Ω

  • TIMMER
    Trä i synnerhet betraktat som byggnadsmaterial.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. timmer, i dial. även timber, fsv. timber (-y-) = isl. timbr, da. tømmer (med i >> y >> ö framför läppljudet m) = fsax. timber, fhty. zimbar (ty. zimmer), ags., eng. timber, i västgerm. spr. även: (trä)byggnad, i ty. (såsom även i fhty.): rum (jfr fruntimmer ävensom t. ex. U. Hiärne 1665: 'Jungfruernes timmer'), av germ. *timbra- n., bildat med det i orts- o. instrumentalbeteckningar vanliga r-suffixet (jfr bur, läger o. under säter el. fjäder, tunder) till ie. roten dem, bygga, i grek. démo, jfr lat. domus osv., hus (se under hus ävensom dam 1, domestik, domino); jfr f. ö. tomt o. följ. -- Avledn.: timra, fsv., isl. timbra = da. tømre, av germ. *timbron ~ *timbrian i got. timrjan, mlty. timberen, ty. zimmern, ags. timbran. -- Sammans.: timmerman, fsv. timberman = da. tømmermand, väl efter mlty. timmerman = ty. zimmermann (varifrån sv. familjen. Zimmerman(n); se d. o.). I got. däremot med avledn.: timrja (bildat som fiskja, fiskare, till fisks, kasja, krukmakare, till kas = kar, osv.).
  • 2. timmer, 40 stycken (skinn), fsv. timber = isl. timbr, da. tømmer, ty. zimmer (varav da. simmer, eng. zimmer), eng. timber. Säkerl., såsom en engelsk förf. uppger år 1597: så många skinn som inneslötos inom två timmerbräder, på vilket sätt köpmännen brukade transportera skinn o. pälsverk. Jfr ä. eng. tavelin (egentl.: liten bräda o. d.; jfr tavla) i liknande anv. om vissa mindre partier av skinn o. d. Övriga framställda förmodanden (egentl.: hög, stapel; m. m.) osäkra.

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (ett) timmer
  • Bestämd form (ent.): timret
  • Obestämd form (fl.): timmer
  • Bestämd form (fl.): timmerna / timren
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (ett) timmers
  • Bestämd form (ent.): timrets
  • Obestämd form (fl.): timmers
  • Bestämd form (fl.): timmernas / timrens

Ord Def. Poeng