Wordfeud-ordbok

Er SNÖ tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

3

Poäng

6

Bokstavpoäng

S1N1Ö4

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

snö - nederbörd i form av mjuka kristaller av is; "snö|storm"; "snö|boll"; "julesnö"; "snö|fall"; "nysnö"; "snö|flinga"; "snö|gubbe"
kokain, nederbörd
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

snö - nederbörd som faller, eller har fallit ner från molnen och består av iskristaller som sitter ihop; iskristaller; "'Snön' faller oftare på vintern än på sommaren."
sno (orsamål)
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

OmegaWiki Dictionary Ω

  • SNÖ
    Den vanligaste formen av frusen nederbörd, vanligen i form av flingor eller stjärnlika kristaller, sammanklumpade isnålar, eller kombinationer av dessa och ofta täckta av rimfrost.
  • SNÖ
    Material som består av små iskristaller.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • snö, fsv. snö, sniö, sniör, gotl. snoy - isl. snjör, snjär, sncer, da. sne, got. snaiws (i-stam), fsax., fhty. snéo (ty. schnee), ägs. sndw (eng. snow), av germ. *snaiwa- (-/, jfr got.), av *snaigwa- = ie. *snoig"ho- i fslav. snéyii, litau. snegas; med avljudsformen *sniglÅh i grek. nipha ackus., lat. nix (genit. nivis, vartill t. ex. spän. Sierra Nevada, Snöberg). - Avledn. : vb. snöa, fsv. sn(i)öa, sniöa = isl. snjöfa, da. sne, höll. sneeniven. Formen snöga (Bellman: 'Ren det snö-går', Tegnér: 'dem linden Snögar sitt blomdoft på'), av *snöwa av snöa såsom i ä. nsv. siöghar, sjöar; jfr samma inskott hos loge, mogen, redobogen, trogen, ävensom under Johan. En mycket ålderdomligare bildning är germ. *sniiuan, snöa = fhty. sniwan (ty. schneien), ägs. sniwan, isl. pres. snijr, part. snifinn (möjl. också i vissa sv. o. no. dial.), jfr grek. nVphei, det snöar, lat. ninguit, fir. snigid, det regnar, litau. snigti, snöa. - Alltså en indoeur. beteckning, liksom också den stam för 'vinter' som ingår i lat. hicms osv. - Snöbollar (Linné 1751), snöbollsbuske (1722), Viburnum opulus, motsv. da. sneboldtrce, ty. schneeball, efter blomknippenas form o. färg; jfr o l von. - Snödroppar, Gala uthus nivalis, 1744, efter ty. schneetropfen; med syftning på blommornas form o. färg. - Snöklocka, Leucojum vernum, Fries 1864, även om snödroppar t. ex. 1843; efter ty. schneeglöckchen, med syftning på blommans utseende; alltså av samma slag som föreg. el. riddar sporre, ty. löwenmanl, eng. lark-spur.

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att snöa
  • Nutid
    snöar
  • Dåtid
    snöade
  • Supinum
    har|hade snöat
  • Imperativ
    snöa!
  • Passiv
  • Grundform
    att snöas
  • Nutid
    snöas
  • Dåtid
    snöades
  • Supinum
    har|hade snöats
  • Particip
  • Presens
    snöande

Substantiv

  • Oräknebart
  • Nominativ
  • Obestämd form (en) snö
  • Bestämd form snön
  • Genitiv
  • Obestämd form (en) snös
  • Bestämd form snöns

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Verb

snöa - falla snö
snöfall
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Verb

snöa - från atmosfären ned mot himlakroppens yta (kontinuerligt) falla ner små fasta kristaller av vatten (snö) som en form av nederbörd; "Titta mamma! Det 'snöar'!"; "'Snöade' det på julafton?"

OmegaWiki Dictionary Ω

  • snöa
    Att falla från moln i form av iskristaller.

Ord Def. Poeng