Wordfeud-ordbok
Er SMÅ tillatt i Wordfeud?
JA! SMÅ är tillåtet i Wordfeud och ger dig 8 poäng.
Annonsering
Bokst.
3
Poäng
8
Bokstavpoäng
S1M3Å4
Definitioner
Folkets lexikon 
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- små, nu blott i neutr. smalt som plur. till liten o. i sam m an s.; i ä. sv. o. dial. även i uttr. såsom t. ex. sillen (kollekt.) är små, jfr lagspråkets små oduglig skog BB, fsv. smä(r), liten, ringa, fin = isl. smdr, da. srnaa, av germ. *smcéha--, jämte *smcéhia- i fhty. småhi, jfr mlty. smd-, till ie. smek-, smak-, enl. somliga besl. med mager utan s o. med grammatisk växling (h ~ g-). Se f. ö. försmå, Småland, småle, [-småningom,-] {+små- ningom,+} småtting, smäda, s m ak ta, j smälek, ävensom under det dock ej j säkert besl. smäcker. - Små grytor j lia också öron, se öra. - Små tjuvar hänger man, de stora låter man gå, motsv. i da., jfr Grubb 167g: 'Små tiufwar hängias opp, för dhe stoora | taar man Hatten aff, 'Små tiufwar l hängias i Galgan, dhe stoora i Gull-| kädior', Törning 1677: 'Store tiufwen ! slipper, d hen lille gåår til hängieby', ! ävensom t. ex. P. Månsson s. 711: 'offte i gripe the store röffwerene och [-tiuff-;-] {+tiuff- ;+} werne the små tiu.ffwerne och them i vphengie vten miskundh'; motsv. (ä.) ty. \ kleine dieb henkt man, grosse dieb ver-\ schenkl man, reiche dieb hengt man in l gulden kellen, arme in eisen osv. (andra j varianter Grimms Wb. u. dieb).
Adjektiv
-
Positiven liten
-
ett litet
-
den|det|de små
-
Komparativen|ett|den|det|de mindre
-
Superlativär minst
-
den|det|de minsta
Folkets lexikon 
Wiktionary 
Adjektiv |
||
| liten - av ringa storlek; "Vänta en 'liten' stund."; "Det var en 'liten' blomma."; "En 'liten' fundering." | ||
| stor | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
OmegaWiki Dictionary Ω
- liten
Inte stor eller lång; liten i storlek.
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- liten, fsv. litin, litil (ackus. sg. litin, lillan) = isl. litill (ackus. sg. litinn), da. liden, got. leitils, mholl. litel, jfr ffris. litik. Formen med -n från ackus. sg. m. (jfr mycken). - Svag form: lille, -a, fsv. lille, litle, litsle = isl. litli, da. lille. Formen med -ts- är uppkommen såsom nässla av ncetla, vassle av vatle; jfr ortn. Litsleberga Vstml. (fsv. Lit-labcergha), Litselby Uppl. o. Lissleby Sdml. (fsv. Litlaby) m. fl., ävenså norrl. dial. liss, liten, (Envallsson: 'Liss Fiken min). Den med -//- har uppstått i svag-tonig ställning av -dl- liksom t. ex. Östergyllen av Östra Götland; i syd-skand. dial. har -ti- blivit -dl- (varav -/Z-) även i starktonig ställning; jfr da. nelde, nässla. - Synonymer med -H-äro: fsax. luttil, fhty. luzzil (ty. dial. lutzel), ägs. lijiel (eng. Utile) osv., jfr adv. fsax. l(i)ut, ägs. lyt, litet, något, ävensom serb. lud, liten, o. fir. lutu, lillfinger. - En biform lis finnes i ägs. l&ssa (av *laisiz-), mindre, adv. lés (eng. less), ägs. Icest, minst (eng. least), jämte lérest, osv. (jfr under mindre). - Fpreuss. likuts, liten, är knappast besl.; jfr Liden Armen. Stud. s. 98. - F. ö. alltjämt dunkelt trots många förklaringsförsök, liksom även förhållandet mellan stammarna Ut o. lut är oklart trots Siitterlin IF 25: 72. Jfr Falk-Torp s. 640 o. litteraturen därst. s. 1508. --Adv. lite av fsv. litidh (med i svagtonig ställning uppkommet Ö, som sedan bortfallit, liksom nsv. vät, vad, av hvadh), av litit. Nsv. litet har erhållit sitt t genom analogi. - Sammans, l il l-1. ex. lillfinger, i dial. även lille-, från fsv. litla f. - Som personnamn (egentl, tillnamn) ingår ordet liten i ortn. Lits-kvarn Ögtl., fsv. Litins kvarn.