Wordfeud-ordbok

Er FÄ tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

2

Poäng

7

Bokstavpoäng

F3Ä4

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

fä - (hus)djur; "fjäderfä"

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

fä - kreatur, boskap
fä - enfaldig person; idiot

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • fä, fsv. fǣ = isl. fe, da. fæ, got. faíhu, fsax. fehu, fhty. fehu, fihu (ty. vieh), ags. féo(h) (eng. fee, arvode o. d.); i äldre tid även: egendom, pängar (jfr samma betyd.-utveckling hos nöt), av germ. *fehu- n. = ie. *peku- n., boskap, i lat. pecu o. pecus n. (genit. pecoris; jfr pekoral), boskap, får, pecus f. (genit. pecudis), pecūnia, pängar, sanskr. paçū-, boskap (flitau. pecus, boskap, är väl lån); se f. ö. får o. fjös. Med avs. på betyd, 'pängar' jfr t. ex. det östfris, myntnamnet schāp, egentl.: får (= ty. schaf), ävensom under skatt. — Fänad, fsv. fǣnaþer = isl. fénaðr, till sbst. fä el., då dylika bildningar i regel äro deverbativa, möjl. till ett fsv. *fǣna = isl. féna, bli rik; alltså kanske i en ursprunglig betyd, av 'rikedom'. — Ordet fä uppträder i ortnamn dels med ä, men dels ock med i-vokal (beroende på en fsv. vida spridd ljudlag ēa > īa), t. ex. Fiholm Sdlm. o. Vstml., sannol. också Fiby Uppl. (fsv. Fiaby); se Wig-forss NoB 6: 117.

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (ett) fä
  • Bestämd form (ent.): fät / fäet
  • Obestämd form (fl.): fän
  • Bestämd form (fl.): fäna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (ett) fäs
  • Bestämd form (ent.): fäts / fäets
  • Obestämd form (fl.): fäns
  • Bestämd form (fl.): fänas

Ord Def. Poeng