Wordfeud-ordbok
Er ÖS tillatt i Wordfeud?
JA! ÖS är tillåtet i Wordfeud och ger dig 5 poäng.
Annonsering
Bokst.
2
Poäng
5
Bokstavpoäng
Ö4S1
Definitioner
Wiktionary 
Substantiv |
||
| ös - fart, intensitet, styrka, kraft | ||
| ös - röj, gung snyggt |
Verb
-
Aktiv
-
Grundformatt ösa
-
Nutidöser
-
Dåtidöste
-
Supinumhar|hade öst
-
Imperativös!
-
Passiv
-
Grundformatt ösas
-
Nutidöses
-
Dåtidöstes
-
Supinumhar|hade östs
-
Particip
-
Presensösande
-
Perfekten östett östden|det|de östa
Substantiv 1
-
Oräknebart
-
Nominativ
-
Obestämd form (ett) ös
-
Bestämd form öset
-
Genitiv
-
Obestämd form (ett) ös
-
Bestämd form ösets
Substantiv 2
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (ett) ö
-
Bestämd form (ent.): ön
-
Obestämd form (fl.): öar
-
Bestämd form (fl.): öarna
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (ett) ös
-
Bestämd form (ent.): öns
-
Obestämd form (fl.): öars
-
Bestämd form (fl.): öarnas
Substantiv 3
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (ett) ö
-
Bestämd form (ent.): ö:t / ö:et / ö-t / ö-et
-
Obestämd form (fl.): ö-n / ö:n
-
Bestämd form (fl.): ö:na / ö-na
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (ett) ö-s / ö:s
-
Bestämd form (ent.): ö:ts / ö:ets / ö-ts / ö-ets
-
Obestämd form (fl.): ö-ns / ö:ns
-
Bestämd form (fl.): ö:nas / ö-nas
Folkets lexikon 
Verb |
||
| ösa - flytta vätska från en behållare till en annan; "ösa socker över yoghurten"; "ösa en båt" | ||
| skopa | ||
| ösa - falla rikligt; "regnet öser ner" | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Wiktionary 
Verb |
||
| ösa - förflytta vätska (särskilt om upprepad rörelse med hjälp av ett kärl) | ||
| ösa - falla (främst om vatten, särskilt regn), flöda |
OmegaWiki Dictionary Ω
- ösa
Att hälla de köttsafter som har ansamlats i pannan under kött som steks i ugn tillbaka över köttet för att se till att detta förblir saftigt och för att förbättra smaken.
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- ösa = fsv. (ipf. -te) = isl. ausa (ipf. jós av *e-aus), no. (ipf. -te), da. øse, mlty., mhty. ôsen sv. vb. (sydty. dial. ösen); eng. dial. (h)owze från nord. spr.; besl. med grek. ávō (av *aus-), öser. Det likbetyd, lat. haurio (perf. hausi) kan på grund av sitt fasta h o. sitt ō (för ū) i sammans, dēhōrīre ej utan vidare förbindas med
ösa ; se Thurneysen KZ 38: 158, vars egen (även av Walde2 dock med någon tvekan gillade) härledning av haurīre (: sanskr. ghásati, förtär) emellertid av betydelseskäl är betänklig; jfr härtill Güntert IF 32: 386, som anser, att i lat. haurīre två ord sammansmält: ett *aurīre (tillösa ) o. ett *hōrīre, förtära. — Sv. dial. hösa o. sydno. hausa få ej, som skett (Noreen Urg. lautl. s. 209), förbindas med det lat. ordet. De ha säkerl. ej heller (med Falk-Torp s. 1423) lånats från holl. hoozen (vars h f. ö. synes bero på ombildning av ä. holl. oozen). — Med avs. på växling av reduplicerande o. svag böjning jfr t. ex.blanda, blåsa, bo, stöta, så, öka . — Härtill den gamla bildningen sv. dial.öst m., i sht norrl. o. finnl. mål, ställe på bottnen av en båt, där vattnet samlar sig o. varifrån man öser ut det, fsv. öster m. ds., pöl, ösning, möjl. av urnord. *aus-tu- (bildat somblåst, vård m. fl.) el. med förlorat r = isl. (no.) austr m. (genit. -rs) i de båda förstn. betyd, (bildat som gróðr, grodd, róðr, rodd, osv.). Jfr fsv. ostbytta, öskar (av aust-, med urspr, accent, på senare leden, såvida ej här skrivfel för öst- föreligger; Kock Accentuierung s. 212). Isl. har i den senare betyd, ett ausa = no. = mlty. ôse (ty. öse). — Nhty. har i stället vb. schöpfen = schöpfen, skapa, av *skapjan (seskopa ). Även eng. saknar ordet: 'ösa' uttryckes där med lade (ags. hladan, selada ), scoop (till det underskopa slutet anförda sbst.) el. det romanska bale. —Ösregna , i litter. väl först efter 1850 (ej hos Dalin 1853), Fr. Bremer 1860 = da. øsregne, bildat somhällregna , slutet av 1700-t. (t. ex. Envallsson), Weste 1807, tillhälla , el.störtregna , sent i litter. (sbst.störtregn dock redan hos Lidner; Dalin 1853 har substantivet, men ej verbet), tillstörta . — Jfr ävenösgös .