Wordfeud-ordbok
Er ÖDE tillatt i Wordfeud?
JA! ÖDE är tillåtet i Wordfeud och ger dig 6 poäng.
Annonsering
Bokst.
3
Poäng
6
Bokstavpoäng
Ö4D1E1
Definitioner
Folkets lexikon 
Adjektiv |
||
| öde - inte bebodd, tom (på människor), övergiven; "en öde ö" | ||
| enslig, folktom, obebodd, tom, ödslig | ||
Substantiv |
||
| öde - de (inbillade) krafter utanför mänsklig kontroll som bestämmer vad som skall hända; "olika faller ödets lotter"; "ödes|fråga" | ||
| öde - det som man råkar ut för i livet, lott; olycklig händelse; "inget är känt om hans vidare öden"; "levnadsöde"; "människoöde"; "lämna någon åt sitt öde ("överge någon")" | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Wiktionary 
Substantiv |
||
| öde - mål; syfte; som är förutbestämt av en högre makt.; "Du kan inte fly ditt 'öde'!"; "Jag tror inte på 'ödet'." | ||
Adjektiv |
||
| öde - enslig, övergiven; obebodd |
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- 1. öde, adj., fsv. öþe = da. øde, fsax. ôthi, fhty. ôdi (ty. öde), motsvar. isl. eyði- (i eyðifjall osv,); got. *auþeis el. *auþs; av germ. *auþia-. Isl. har auðr (urnord. *anþaʀ, jfr lapska lånordet auhvtas), som kan vara grundordet till ia-adjektivet el. också beror på sekundär övergång till a-dekl. liksom i móðr, trött, till germ. *mōþia- (ty. müde osv.); andra ex. se under
blöd . Ordet hör till en rotau , i avljudsförh. till grek. eṽ-ni-s, berövad, möjl. till en bas *eu̯ā-, *eu̯ə- i lat. vānus, tom, vāstus, öde, germ. *wōstia-, öde (ty. wüst osv.); sevan -. — En substantivering av i̯a-adj. el. också en i̯a-avledn. av ett *auþa- är fsv. sbst. öþe n., förött tillstånd, ä. nsv. ödhe, ödelagd plats, Bib. 1541 osv. = isl. eyði; jfr fhty. ôdi (ty. öde). Detta sbst, öde, ödemark o. d., ingår i t. ex. ortn.,Vällingsö Uppl., fsv Vællingsödhe (till ett personn. Vællinger); de andra snarare till adj.öde el. fsv. personn. *Ödhir (jfrÖdeshög ), i åtminstone ett fall även fsv. personn. *Ødagh (seÖdestugu ) o. iÖdeby Ögtl. (fsv. Ödhinsbygh[d]) fsv. personn. Ödhin. -- Härtill vb.öda , fsv. öþa = isl. eyðda, øde, ty. (ver)öden, vartill vbalsbst. fsv. -ödhsla (seödsla , vb) o. fsv. ödhn f., ödemark = isl. auðn, bl. a.: obygd, osv. (varom närmare underöken ), kvar i nsv. ortn.Önna , egentl, plur. liksomÖkna (:öken),Berga, Dala, Skoga osv., liksom välÖnne Högsäter o. Järbo Vgtl. innehåller dat. sg. av ett motsvar. neutralt sbst. (jfr SOÄ 18: 50 o. underÖdsmål ). - 2. öde, sbst., en speciellt svensk bildning, egentl, till neutr. av fsv. adj. ödhin, beskärd, bestämd (såsom öde); denna neutralform ödhit har uppfattats som best. form av ett neutralt sbst. (såsom i
linne ,ylle ); se Schagerström Ark. 1: 33 f. Jfr fsv.: är henne nokot got ödhit eller skapat med Messenius 1612: then olycka war them ödhe, där ordet dock ännu ej har substantivisk karaktär. Neutralformen ödet kvarlever i sv. dial. de är väl så ö(d)et, dvs. av ödet bestämt. Fsv. adj. ödhin, ä. nsv. öden (ännu o. 1620), sv. dial. öen (även ödd) = isl. auðinn, no. auden, fsax. ôdan, ags. éaden, vartill avledn. fsv. ödhna, öde, lycka = isl. auðna; jfr fsv. ödhnolagh, öde (ännu t. ex. Lind: ödnalag). Av samma stam som fsv. öþer (ödh) m., egendom, rikedom, lycka (kvar i den historiska termenUppsala öd ) = isl. auðr, fsax. ôd, fhty. -ôt, ags. éad; jfr got. audags, salig, egentl.: lycklig (jfr till betyd, undersalig ), isl. auðigr, rik (finska lånordet autnas, lycklig, rik), ävensom namnen påEd- . -- Fsax. ôd, fhty. ôl, egendom, ingår i ty. allod o. mlat. allodium, till al-, hel, all, varifrån sv.allod , odaljord o. d., med adj.allodial . -- Nybildningenöde har i sv. undanträngt den allm. nord. beteckningen ä. nsv. skepne t. ex. Verelius 1691, fsv. skæpna = isl. skepna, da. skæbne (jfrskepnad ). I isl. även rǫk (seRagnarök ). Mera allmänna germ. ord för 'öde' äro annars 1. isl. ørlǫg, fhty. urlag, ags. orlæg (tillur 4 o.lag, lägga ), jfr fsv. skæpnolagh o. det ovan nämnda ödhnolagh, ödets lag, öde; o. 2. fsax. wurth, fhty. wurt, ags. wyrd, isl. urðr (i betyd, 'död', se F. Jönsson Lex. poet.) = Urðr, en av nornorna (senorna ); tillvarda , dock enl. somliga till roten u̯ert i den speciella betyd, 'spinna'; jfr ty. wirtel, sländtrissa (som dock av somliga forskare anses vara ett romanskt lån), sanskr. vartulā ds. Dessutom ofta betecknat med ord för 'del', 'lott', såsom ännu i sv. o. särsk. i dial.; jfr grek. moĩra (av *mori̯-) : méros, del; el. med ord för 'anordna, skicka' t. ex.skickelse , ty. schicksal.
Substantiv
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (ett) öde
-
Bestämd form (ent.): ödet
-
Obestämd form (fl.): öden
-
Bestämd form (fl.): ödena
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (ett) ödes
-
Bestämd form (ent.): ödets
-
Obestämd form (fl.): ödens
-
Bestämd form (fl.): ödenas