Wordfeud-ordbok
Er ÅR tillatt i Wordfeud?
JA! ÅR är tillåtet i Wordfeud och ger dig 5 poäng.
Annonsering
Bokst.
2
Poäng
5
Bokstavpoäng
Å4R1
Definitioner
Folkets lexikon 
Substantiv |
||
| år - den tid det tar för jorden att gå runt solen (365 dagar); tiden från 1 januari till 31 december; "år 2000"; "i år"; "jag är 24 år gammal"; "under årens lopp"; "året runt"; "förra året"; "budgetår"; "kalenderår"; "10-års|åldern"; "års|inkomst"; "tjänsteår"; "studieår"; "års|avgift" |
Wiktionary 
Substantiv |
||
| år - en tidsenhet som betecknar den tid det tar för jorden att passera ett varv runt solen, vilken delas in i tolv månader och består av 365 eller 366 dygn, i genomsnitt c:a 365,25 dygn; "Hur många 'år' tar färden?"; "Hur många 'år' är du?" |
OmegaWiki Dictionary Ω
- ÅR
Den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt solen (mellan 365,24 till 365,36 dagar beroende på referenspunkt). - ÅR
En tidsperiod mellan två fasta datum vilka utgör ett år, från den första januari till den 31 december enligt den gregorianska kalendern.
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- år, fsv. är, även: årsväxt, äring = isl. dr, da. åar, med nord. bortfall av uddljudande j (liksom ung, ån osv.) = got. jer, fsax., fhty. jär (ty. jahr), ägs. gedr (eng. year; adv. yore av genit. plur. gedra), av germ. *jcéra- n., besl. med fslav., ry. jara, vår (av *jer-, *jör- el. *jär-t), avest, yär n., år, o. väl även (enl. numera allmänt antagande) grek. (h)Örä, årstid m. m., (h)oros m., år (av *iör-); jfr horoskop o. ur 1), möjl. också lat. hornus, årsgammal o. d. (i så fall väl av *höiörinus till ett */iö iörö, i detta år, såsom fhty. hiuru, i år, av hiu järn == ty. heiier, jfr Walde). Stundom fört till ieur. roten ie, gå (se ån). Snarast äldst beteckning för en viss årstid, väl i så fall våren (jfr fslav. ovan). Betyd, av 'viss årstid' o. av 'år' växla ofta i indoeur. o. andra spr.; t. ex. sanskr. cardd, höst, men i avesta 'år'; fslav. léto, sommar o. år; liknande i fmsk-ugr. spr. Åren räknades tidigast efter årstider, i germ. efter vintrar (se vinter). En urgammal indoeur. beteckning för 'år' synes dock uet vara i grek. étos (pérog), sanskr. vatsd, år, lat. vetns, gammal (äldst: år, ålder), fslav. o. litau. stam vet-, gammal (se vädur o. fjor); dock säkerl. att uppfatta som ett naturår (sammanfattning av årstiderna), ej som ett sol-år el. dyl. - I got. även apn el. atapni, möjl. (enl. Bugge m. fl.) :> nord. än- i änasött, ålderssjuka (jfr om formutvecklingen litter. under Skåne); f. ö. väl besl. med lat. annus, år (av ''atnos el. *atsnos). - I år, sen y. fsv. i är (i j åar, jfr Columbus: i Jåhr, med samma inskott av j vid vokalmöte som i i jan s). - Så års, fsv. sva ars; ett slags partitiv genitiv av samma slag som så dags. - Åt are, ä. nsv., t. ex. i den gamla Staffansvisan: 'Han kommer ej igen förrn åt are', fsv. ät are, efter ett år, om ett år - isl. ät dr i, da. ad aare; möjl. ej till prepos. åt utan till en i obetonad ställning uppkommen växelform till fnord. apt, efter (jfr åter). - År och dag, egentl, jur., fsv. är ok dagher t. ex. Uppl.-l., motsv. i da., ty. (mhty.) o. eng.; i sv. även natt och år, fsv. nät ok är (el. nät el. dagher ok iamlangi); uttr. beroende därpå, att den dag icke medräknades, då den händelse inträffat som utgjorde utgångspunkten för beräkningen. I de gamla tyska lagarna kom jdr und tach att beteckna en frist icke av ett år -f- en dag, utan av ett år, sex veckor o. tre dagar, dvs., utom året, den förr vanliga fjortondagarsfristen tredubblad -j~ de vanliga tilläggen av en dag (alltså tre dagar); härifrån i danska lagar o. även i den svenska Bjärkö-rätten. - Ar ut och år in, motsv. i da., ty. o. eng. - Århundrade, Iso-gaeus o. 1700: 'i the förra årshundrad', Triewald 1728: åhrahnndrade, Fernow 1779 m. fl.: århundra = da. aarhnndred, efter ty. jahrhundert (1660-t.). - Årtionde, Atterbom 1807 (ej hos Weste 1807), jfr det sällsynta da. aarti, efter ty. jahrzehnt (Schiller osv.). - Årtusende, 1794: årtusen (i övers.) - Weste 1807; Atterbom 1807: årtusenden, efter ty. jahrtausend (1750-t.). - Jfr äras, är ing.
Substantiv 1
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (ett) år
-
Bestämd form (ent.): året
-
Obestämd form (fl.): år
-
Bestämd form (fl.): åren
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (ett) års
-
Bestämd form (ent.): årets
-
Obestämd form (fl.): års
-
Bestämd form (fl.): årens
Substantiv 2
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (ett) åra
-
Bestämd form (ent.): åran
-
Obestämd form (fl.): åror
-
Bestämd form (fl.): årorna
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (ett) åras
-
Bestämd form (ent.): årans
-
Obestämd form (fl.): årors
-
Bestämd form (fl.): årornas