Wordfeud-ordbok

Er ÅN tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

2

Poäng

5

Bokstavpoäng

Å4N1

Definitioner

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • ån, sv. dial., sträcka el. remsa av åker, hage o. d. som man tar för sig för att därå skörda, röja osv. (under fortskridande från den ena ändan till den andra), av ett fsv. *än = mhty. jan (ty. jahn), langob.-lat. Janus, jordsträcka, jordrymd, av germ. * j ärna- = ie. *ié-no- i sanskr. yäna-, bana, yanam, gång, fordon, till ie. roten ie, gå, i sanskr. yäti, går, far, litau. jöti, rida, osv., ävensom bl. a. lat. jänua, dörr, o. gudan. Janus (se Januari), utvidgning av roten z, gå (se ed l, id 2, o år). Schade Altd. Wb., Liden Ark. 3: 243.

Substantiv 1

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) å
  • Bestämd form (ent.): ån
  • Obestämd form (fl.): åar
  • Bestämd form (fl.): åarna
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) ås
  • Bestämd form (ent.): åns
  • Obestämd form (fl.): åars
  • Bestämd form (fl.): åarnas

Substantiv 2

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) å
  • Bestämd form (ent.): å:t / å:et / å-t / å-et
  • Obestämd form (fl.): å-n / å:n
  • Bestämd form (fl.): å:na / å-na
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) å-s / å:s
  • Bestämd form (ent.): å:ts / å:ets / å-ts / å-ets
  • Obestämd form (fl.): å-ns / å:ns
  • Bestämd form (fl.): å:nas / å-nas

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Annat

å - på; "å ena sidan ... å andra sidan ("dels ... dels")"

Substantiv

å - mindre vattendrag; ström; "gå över ån efter vatten ("söka något längre bort än nödvändigt")"

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

å - litet vattendrag, i allmänhet större än en bäck men mindre än en flod

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. å, prepos., fsv. ā = isl. á, no. aa, med bortfall av n, av urnord. an (liksom i av in) = fsax., ty. an, eng. on, got. ana, grek. aná, upp, avest, ana, osv.; se närmare an- 1 ävensom på. - Även i sammans., växl. med det lånade o. etymol. identiska an-, såsom t. ex. åkalla, men anropa, ålägga o. anlägga, åsikt o. åsyn, men anse o. ansikte (se d. o.), åsätta o. ansätta, åtanke o. andakt, åtaga o. antaga, anamma, åteckna o. anteckna; alltså i t. ex. åsikt o. antaga halva översättningar av ty. ord.
  • 2. å, sbst., fsv. ā = isl. á, no., da. aa = got. ahwa, vatten, fhty. aha, älv o. d. (kvar i ty. ortn. på -a, t. ex. Fulda, o. sydty. på -ach, t. ex. Biberach, egentl.: bäverån), ags. éa, av germ. *ahwō = lat. aqua (jfr akvedukt; bl. a, i ty. stadsn. Aachen, lat. dat. plur. Aquis, jfr fra. Aix-la-Chapelle; › fra. eau, varav sv. eau-de-cologne, egentl.: vatten från Köln), väl = ry. flodn. Oká, av ie. *aku̯ā el. *aku̯ā-, se f. ö. ö o. Ägir. - I gård- o. vattendragsnamn mycket vanligare än älv. Ordet ingår i vissa av de sv. älvnamnen på -an (av -ā + n, där ā förkortats i obetonad ställning); i andra fall är -an best. f. sg. (liksom -en i sjönamn är motsvar. maskulina form). Som första led i ortnamn f. ö. även under formen År- (genit. sg.) t. ex. Årbol, o. Ar- t. ex. Arboga (se d. o.), Arby. - I sydsv. dial. även plur. är, analogisk ombildning (jfr under slån, vrå). - Om det i finska flodnamn uppträdande -ava se Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 133. - Till en indoeur. i parallellstam ap- (osv.) höra sanskr. apas plur., vattendrag, dpauant-, vattenrik, litau. upé, flod, o. sannol. även det väl kelt. -apa, som ingår i tyska bäck- o. flodn. såsom Asc-affa (z Aschaf-fenburg) osv., -e/", t. ex. ortn. Honnef, Ity. -ep, t. ex. Lennep, enl. somliga också lat. Apulia, Apulien. Möjl. är dock kelt. -apa = lat. aqua osv. - Jfr f. ö. Arboga, Västerås, Åhus, Åland, Å l opp e, Amin n e, Å mö t, Ärling-hti n dra.

Ord Def. Poeng