Wordfeud-ordbok
Er ÅN tillatt i Wordfeud?
JA! ÅN är tillåtet i Wordfeud och ger dig 5 poäng.
Annonsering
Bokst.
2
Poäng
5
Bokstavpoäng
Å4N1
Definitioner
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- ån, sv. dial., sträcka el. remsa av åker, hage o. d. som man tar för sig för att därå skörda, röja osv. (under fortskridande från den ena ändan till den andra), av ett fsv. *än = mhty. jan (ty. jahn), langob.-lat. Janus, jordsträcka, jordrymd, av germ. * j ärna- = ie. *ié-no- i sanskr. yäna-, bana, yanam, gång, fordon, till ie. roten ie, gå, i sanskr. yäti, går, far, litau. jöti, rida, osv., ävensom bl. a. lat. jänua, dörr, o. gudan. Janus (se Januari), utvidgning av roten z, gå (se ed l, id 2, o år). Schade Altd. Wb., Liden Ark. 3: 243.
Substantiv 1
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (en) å
-
Bestämd form (ent.): ån
-
Obestämd form (fl.): åar
-
Bestämd form (fl.): åarna
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (en) ås
-
Bestämd form (ent.): åns
-
Obestämd form (fl.): åars
-
Bestämd form (fl.): åarnas
Substantiv 2
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (en) å
-
Bestämd form (ent.): å:t / å:et / å-t / å-et
-
Obestämd form (fl.): å-n / å:n
-
Bestämd form (fl.): å:na / å-na
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (en) å-s / å:s
-
Bestämd form (ent.): å:ts / å:ets / å-ts / å-ets
-
Obestämd form (fl.): å-ns / å:ns
-
Bestämd form (fl.): å:nas / å-nas
Folkets lexikon 
Annat |
||
| å - på; "å ena sidan ... å andra sidan ("dels ... dels")" | ||
Substantiv |
||
| å - mindre vattendrag; ström; "gå över ån efter vatten ("söka något längre bort än nödvändigt")" |
Wiktionary 
Substantiv |
||
| å - litet vattendrag, i allmänhet större än en bäck men mindre än en flod |
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- 1. å, prepos., fsv. ā = isl. á, no. aa, med bortfall av n, av urnord. an (liksom i av in) = fsax., ty. an, eng. on, got. ana, grek. aná, upp, avest, ana, osv.; se närmare
an- 1 ävensompå . - Även i sammans., växl. med det lånade o. etymol. identiska an-, såsom t. ex.åkalla , menanropa, ålägga o.anlägga, åsikt o.åsyn , menanse o.ansikte (se d. o.),åsätta o.ansätta, åtanke o.andakt, åtaga o.antaga, anamma, åteckna o.anteckna ; alltså i t. ex.åsikt o.antaga halva översättningar av ty. ord. - 2. å, sbst., fsv. ā = isl. á, no., da. aa = got. ahwa, vatten, fhty. aha, älv o. d. (kvar i ty. ortn. på -a, t. ex. Fulda, o. sydty. på -ach, t. ex. Biberach, egentl.: bäverån), ags. éa, av germ. *ahwō = lat. aqua (jfr
akvedukt ; bl. a, i ty. stadsn. Aachen, lat. dat. plur. Aquis, jfr fra. Aix-la-Chapelle; › fra. eau, varav sv. eau-de-cologne, egentl.: vatten från Köln), väl = ry. flodn. Oká, av ie. *aku̯ā el. *aku̯ā-, se f. ö. ö o.Ägir . - I gård- o. vattendragsnamn mycket vanligare änälv . Ordet ingår i vissa av de sv. älvnamnen på -an (av -ā + n, där ā förkortats i obetonad ställning); i andra fall är -an best. f. sg. (liksom -en i sjönamn är motsvar. maskulina form). Som första led i ortnamn f. ö. även under formen År- (genit. sg.) t. ex.Årbol , o. Ar- t. ex.Arboga (se d. o.),Arby . - I sydsv. dial. även plur. är, analogisk ombildning (jfr underslån, vrå ). - Om det i finska flodnamn uppträdande -ava se Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. s. 133. - Till en indoeur. i parallellstam ap- (osv.) höra sanskr. apas plur., vattendrag, dpauant-, vattenrik, litau. upé, flod, o. sannol. även det väl kelt. -apa, som ingår i tyska bäck- o. flodn. såsom Asc-affa (z Aschaf-fenburg) osv., -e/", t. ex. ortn. Honnef, Ity. -ep, t. ex. Lennep, enl. somliga också lat. Apulia, Apulien. Möjl. är dock kelt. -apa = lat. aqua osv. - Jfr f. ö. Arboga, Västerås, Åhus, Åland, Å l opp e, Amin n e, Å mö t, Ärling-hti n dra.